Sampla som Daft Punk

Helt plötsligt vimlade det av listor på låtar som Daft Punk hade samplat. Den samlade internetexpertisen hade kommit fram till att nio av sammanlagt 14 låtar på albumet Discovery var byggda på andras material. Och inte ett litet ljud eller en bit av ett beat, nej, hela hookar, intron och rundgångar hade ogenerat åkt ner i grytan. Klart vi var tvungna att kolla.

Hästens mun var i det här fallet inte mycket att hoppas på. Thomas Bangalter och Manuel de Homem-Christo meddelar sig extremt sparsamt med omvärlden – de befinner sig liksom mest i hjälmen om vi förstått saken rätt – men i en intervju i mixonline.com, 2001 säger de Homem-Christo att man bara använt sammanlagt fyra samplingar från andras plattor på Discovery och istället spelat och samplat sig själva.
Fransk matematik, säger vi. Men istället för att gräva ner oss i vem som gjorde vad och varför fokuserar vi istället på hur.

Så här gick det till när Cola Bottle Baby blev Harder, Better, Faster, Stronger.

Nedan laddar du ner ljudfiler som hör till artikeln, bland annat en färdig mix av vår Daft Punkifiering.

Analys – Harder, better...

Allt du behöver för att göra din egen kopia av Harder, Better, Faster... är originalet, Cola Bottle Baby, intankad i ditt daw/inspelningsprogram, en digital sax och en smula tålamod.

Utgångspunkten för Harder, Better, Faster, Stronger är Edwin Birdsongs Cola Bottle Baby från 1979 och albumet Birdsong. Birdsongs musikaliska förflutna innehåller dels den vanliga svängen med gospel, blues och jazz, men också mer formella ungdomssymfoniorkestrar, Manhattan School of Music och anrika Juilliard där han studerade komposition.

Framförallt det sistnämnda känns besynnerligt. Cola Bottle Baby är nämligen, om man ska sammanfatta, fyra minuter och fyrtionio sekunders nattorientering för folk utan lokalsinne. Fyra olika delar som inbördes har väldigt lite gemensamt och en melodi som är helt omöjlig att komma ihåg trots att den sjungs praktisk taget oavbrutet låten igenom.

Behållningen är den inledande fyrataktersvändan och det är också vad Daft Punk tillverkat Harder, Better, Faster, Stronger utifrån.

Och säga vad man vill om Thomas Bangalter och Manuel de Homem-Christo, de har inte byggt sin storhet på dålig smak och felbeslut.

Cola Bottle Baby går i original i F och tempot är 115 bpm. Daft Punks första åtgärd blev att pigga upp tempot till 123 bpm och att höja låten en halvton till F#.

1. Bangalter och de Homem-Christo har sedan konstruerat ett intro från två olika klipp. Dels två fjärdedelar ur en nedåtgående figur i Cola Bottle Babys D-del (gul) ganska långt in i låten. Sedan har de lämnat första åttondelen tom vilket gör att man på ett trevligt vis tappar greppet om var ettan borde vara när loopen går runt de fyra första gångerna.

Efter den loopen har de klippt på första fjärdedelen ur ackord nummer tre i huvudloopen (röd), som med det korta fjärdedelssnittet känns som om den står och hoppar otåligt på stället innan hela introvändan går i repris.

Soundmässigt är hela Stronger-introt dessutom kört genom ett telefonfilter – allt utom området runt en kilohertz är neddraget – vilket också känns väldigt typiskt Daft Punk. Telefonsoundet kickar sedan ur på första ettan när låten går i gång.

1. Den gula samplingen till intron är två fjärdedelar från takt 89 i originalet – så långt in i låten att det inte fick plats att visas. Det röda klippet är en fjärdedel ur takt 2.

2. Efter introt på åtta takter går ullstrumpan sedan på med fyra gånger fyrtaktsloopen från introt. Första åtta exakt som Cola Bottle-samplingen, nästa åtta med en adderad kick på fjärdedelar.

2. Huvudloopen är fyra takter från originalets andra fyrtaktsperiod, takt 5 till 9.

3. Sedan börjar sången i två breaktakter med tom första fjärdedel, ett trum-bom-tjick-svar på andra, tom trea och bom-tjick på fyran innan andra loophalvan svarar, den med ridecymbalen på off beat-markeringar.

Bom-tjickarna är hämtade och utklippta från D-delen, som är det enda stället i låten där man hittar rena trumslag. De är lagda 1-2-1-1 för att skapa lite variation.

Nästa vers är också gjord på break men här är ordningen omvänd, så att musiken ligger på ett och tre istället med sången som svar på två och fyra. Musiken är helt enkelt fjärdedelar utklippta ur huvudloopen så att man bara får en stab med ackordet i.

Efter det går hela åttataktersblocket i repris tre gånger med samma växlingar sång-stab/stab-sång.

3. De rena trumslagen till breakverserna kommer från takt 46 och 47 i originalet.

4. Sången i låten är ju bara ord på två stavelser hela tiden så det gäller att tricksa lite för att det inte ska bli tjatigt. Efter tredje reprisen dunkar man in fjärdedelshacket från intron: umcha-umcha-umcha-umcha... och sedan går huvudloopen på igen.

4. Här kommer fjärdedelen från takt 5 tillbaka fast hoplimmad till två sammanhängande takter. Här ligger också en filterautomatisering.

5. Över huvudloopens tre gånger fyra takter förtätas sånginsatserna. Alla tvåstavingar kastas in på rad så att varenda åttondel fylls. Partiet avslutas med fyra takters a cappella-vocoder i arpeggioackord med bara kickar på fjärdedelar under.

Arpeggiosången fortsätter sedan, men nu med fjärdedelsmarkeringar klippta ur huvudloopen i fyra takter följt av en likadan vända i sången. De klipp som tidigare var stab-insatser på fjärdedelar, har nu andra halvan med sig så att markeringarna blir umpa-umpa-umpa. Umpandet knallar sedan på ett par vändor med något inlagt break och sången går från tyskt organiserad arpeggiovocoder till fusionvocoder à la syntsolo med bends och grejor innan samtliga inblandade förmodligen kom till samma slutsats: det går inte att krama ut mer ur fyra takters Cola Bottle Baby. Klockan står då på 2 minuter och 40 sekunder.

Låten fortsätter sedan en stund i en halvtempo-groove som låter som om den var tillverkad av Bangalter och de Homem-Christo helt på egen hand.

5. Sista förtätade delen som bygger på klipp ur Cola Bottle Baby är åttondelar ur huvudloopen.

Okej, vad är det då som hänt under dessa två och fyrtio? Vad har Daft Punk bidragit med som inte klippts direkt ur Cola Bottle Baby? Undantaget sången, inte mycket.

Vi har kollat de Homem-Christos påstående om ”spelat-själva-och-samplat”, men här stämmer det inte. De klipp vi gjort för breaken är precis lika halvruttna på precis samma sätt som på Daft Punks Harder, Faster. Vi har kollat överhänget i beatet, som består av hihat och ridecymbal och det är exakt som på Cola Bottle Baby: stängd/stängd/stängd/öppen/ride/ride/ride/ride. Och så vidare.

Daft Punk har lagt till en egen kick från och med andra åttataktersvändan och gjort en syntpickup som används i ingången till huvudloopens första omgång, från introt, och sedan på ett motsvarande ställe i låten där den tar ny sats. Det är allt. 

Två prylar.

Jaha, och det skulle vara dåligt då? Tvärtom. Det är helbegåvat att få ut så pass mycket ur ett så begränsat material. För vad man än har för synpunkter på att sampla – Cola Bottle Baby är dessutom en av de fyra som är listade på Discovery-omslaget – så är det resultatet som räknas. Alltid. Och Daft Punk har gjort en fin liten poplåt av Edwin Birdsongs rätt hopplösa hopkok.

Försök själv så får du se hur lätt det är.

Daft Chords

I Daft Punks återvinningsstation förekommer både det ena och andra harmoniskt sett, men att de är svaga för gospel, soul och r ’n’b-harmonier står klart. Gospel hör man i till exempel Digital Loves Wurlitzerparti och också i Crescendolls, men det vi tycker är mest typiskt är fyrackordsrundorna, ordinära som i Verdis Quo, eller lite mer utvecklade som i Voyager och Aerodynamic.

Harmonivändorna har nästan alltid klara r’n’b-drag, vilket inte är underligt med tanke på att Daft Punk mest samplar svarta artister, och typiskt pianistiska. Principen är samma ackord men med annan baston, vilket ger ackordet en ny funktion och klang.

Typiskt är också att det ser värre ut än vad det är om man bara läser ut ackordnamnen. I Aerodynamic är ackorden Bbm7-Gm7b5-Gbmaj7 och Ab11, men vad det handlar om i praktiken är att de tre första är precis samma grepp med andra bastoner och i det sista, Ab11, är bara en ton i ackordet bytt.

Aerodynamic.

Voyager är lite mer avancerad men principen är densamma.

Voyager.

Precis som vår sampling, Gettin’ Jiggy With Ya Mama, men där bjuder gitarristen, Raymond ”Busta” Nicholson på aningen mer fingerjympa.

Gettin’ Jiggy With Ya Mama.

Gemensamt för alla är hög mysfaktor men också att de drar åt det anonyma. Man kan såsa runt på en sån här fyrackordsvända tills korna både kommit hem och städat ladugården efter sig. Den här sortens harmoni-vändor skrivs i regel också alltid av pianister därför att de är så självklara på pianoklaviaturen. Vill man att de ska låta något mindre lökigt väljer man gitarr.

Gör din egen Daft Punk-hit – Slower, Softer…

Okej, vi sa det, och därför ska vi också erbjuda möjligheten att återskapa det franska groovet med hjälp av följande ingredienser:

• En loop av gammalt funky snitt
• En 909 bastrumma
• En 909 hihat
• En vocoder
• En sånginsats
• Minst fem kompressorer
• Minst en peaklimiter

Utöver filerna som du kan ladda ner, behöver du: distpluggar, kompressorer, vocoder, limiter, 909-ljud, inspelningsprogram och lite fransk fantasi. Forskare har hävdat att en flaska lagom fint rödtjut fördjupar inlevelsefaktorn, men det kan vi inte ta något som helst ansvar för. Vi utgår från en bortglömd hit från 1979, Gettin’ Jiggy With Ya Mama med Al Williams and the Scorchers, där vi har tagit fyra takter från introsvänget. Loopen finns också bland de tillhörande filerna. Originalet går i 93 bpm, vilket du själv kan kontrollera genom att lägga upp ett metronomljud, med en sidestick eller liknande, som spelar kvantiserade åttondelar. Sedan ändrar du tempot på låten tills sidesticken spelar något så när samma tempo som loopen.

Då sätter vi igång.

1. Öppna ett nytt projekt i ditt musikprogram, sätt tempot till 98 bpm och importera orginalloopen. För att få en lite piggare känsla har vi ökat tempot från 93 till 98 samt transponerat upp loopen ett helt tonsteg från Em till F#m. Vi har använt tidssträckarpluggen Pitch’n’Time från Serrato men alla inspelningsprogram har inbyggda funktioner för ändamålet.

Sätt 93 som originaltempo och 98 som måltempo. Tonarten brukar vara definierad som C i utgångsläge. Den ska alltså transponeras till D alternativt plus två halvtonssteg. Därmed sitter vi med en originalloop i raskare tempo och lite muntrare tonart som utgångspunkt.

1. För att få en lite piggare känsla har vi ökat tempot från 93 till 98 samt transponerat upp loopen ett helt tonsteg från Em till F#m.

2. Åtgärd nummer ett är att ”förstöra” loopen så att den får just den lätt dimmiga fredagskvällsmysklang som vi förknippar med fransk house. Först sätter du in en distplugg, därefter en kompressor följd av en eq. Efter det en limiter avslutat med ytterligare en eq som vi kommer att använda för så kallade filteråkningar.

2. Pluggarnas ordning för att "förstöra" loopen.

3. Det finns en lång lista av distorsions-pluggar. Det går bra med en bitcrusher, overdrive eller annan valfri distorsionsplugg. Vad man vill uppnå är känslan av att loopen är samplad med en gammal samplare med allt vad det innebär. För ändamålet brukar renodlade distpluggar vara bättre än förstärkarsimulatorer som Guitar Rig eller Amp Farm, men, som alltid, låt öronen bestämma vad som är bäst för dig.

3. Välj en distorsionsplugg för att simulera en gammal samplare.

4. Sedan är det dags för kompressorn. Längsta attacken och en väldigt kort releasetid vill vi ha – det gäller att behålla så mycket som möjligt av loopens attack. Använd ganska hög ratio, 12:1 eller mer. Vi har använt Bomb Factory BF76, som ingår i Pro Tools och simulerar den klassiska 1176-kompressor.

4. En kompressor som simulerar den klassiska 1176:an.

5. Dags för eq. Dra bort det lägsta, under 30-40 hertz, och lägg till ordentligt i botten runt 50-80 hertz. Ta bort lite mellanregister runt 700-1000 hertz och lägg slutligen på topp. En höjning vid 2 kilohertz och en vid 8 kilohertz borde göra susen.

5. Justeringar med eq:n.

6. Sedan limitern. Vi har använt Waves L2 Ultramaximizer. Här gäller det helt enkelt att krossa skiten ur loopen. Beroende på vilken limiter du använder så får du anpassa mängden. Men när det börjar pumpa och låta distat så är du förmodligen på rätt väg. Fega inte!

6. Limiter för att pressa ihop loopen ordentligt.

Den sista pluggen, eq:n som vi ska använda till filteråkningen, återkommer vi till.

Arret

Vi börjar med att klippa ihop introt. Där klipper vi ut några olika delar ur orginalloopen som vi vill använda.

7. Vi klipper ut de första ackorden i varje ackordbyte samt den sista fjärdedelen före andra ackordet. Sedan bygger vi upp ett intro enligt punkt 8 nedan och framåt.

7. Första ackorden i varje ackordbyte klipps ut samt sista fjärdedelen före andra ackordet.

8. Notera att vi klippt det sista ackordet så att det bara spelar upp halva filen. Det har vi gjort för att komma åt den skönt klippta upprepningen. Vi har också lagt en kort toning på samma ackord för att skapa ett lite mer musikaliskt avslut på klippen.

8. Sista ackordet är klippt för att spela upp endast halva filen.

När introt har gjort sitt låter vi originalloopen dra igång. Nu ska du ta fram eq:n som vi väntade med för att lägga ett lågpassfilter på loopkanalen. Du ska dessutom automatisera filtret. Börja låten med en inställning på 2,8 kilohertz.

9. Sedan låter du filtret ligga med ”locket på” fram till senare i arret där du ska släppa på dina 909-trummor. Där öppnar du filtret långsamt för att sedan släppa upp det helt när 909:an dunkar igång.

9. Filter med Focusrite d2.

10. Så till trummorna. Daft Punk har som standardknep att lägga på en extra baskagge och många gånger också slagverks- eller hihatprogrammering för att få loopen lite dansvänligare. Man kan med fördel avvakta med dessa en bit in i låten eftersom det blir ett skönt knuff i ljudbilden när de släpps på. I takt 15 kommer vårt trumpaket in.

10. Trummorna.

11. Hela arrangemanget i Logic. Längst upp en Vox-kanal och en Indigo 1. Vad är nu detta, undrar ni? Ingen Daft Punk-låt skulle ju vara daftpunk’d utan lite vocoder-sång med i bilden. Här har vi använt en Access Indigo Synt inställd i Vocoder-läge.

11. Hela arrangemanget.

12. En vocoder arbetar med två signaler, en carrier eller bärvåg, som i det här fallet är en röst, och en modulator, som styr grundljudet. Resultatet blir den typiska vocodermixen, hälften människa och hälften synt. 

12. Vocoder med Access Indigo.

13. Spela först in en skön sångslinga. Om du kan sjunga eller inte spelar inte så stor roll för det första du ska göra därefter är att sätta en stenhårt inställd Auto-Tune på sångkanalen. Sätt retune på max så att sången klipps direkt och omusikaliskt. Du kan också prova med olika tonartsinställningar för att få samma effekt.

13. Stenhårt inställd Auto-Tune på sångkanalen med Antares Auto-Tune.

13. Sätt även in en eq som tar bort alla höga och låga frekvenser. Det är det "telefon-aktiga" ljudet i mitten vi är ute efter.

13. Telefon-aktigt ljud med eq:n Focusrite d2.

14. Öppna sedan vocodern och ställ in den så att den tar emot sångkanalen och spela sedan med vocoderns syntdel samma slinga som du (försökte) sjunga.

14. Spela med vocoderns syntdel.

15. När du är nöjd med själva sångavdelningen dunkar du på med en stenhård kompressor och avslutar med ytterligare en Auto-Tune med samma skoningslösa inställning.

15. Dunka på med en stenhård kompressor och avsluta med ytterligare en Auto-Tune.

16. Sedan tillverkar vi ett outro med de uppklippta loopdelarna och här kan du kosta på dig att vara mer kreativ.

16. Outrot.

17. I vår version kan du se varifrån de olika bitarna kommer i originalloopen genom att följa färgkodningen. Sedan har vi också klippt upp sånginsatsen och kortat av fraserna något för att få lite mer rytm. Vi har också lagt en bastrumma på starten av varje loopklipp för att ytterligare förstärka rytmiken. Notera också att vocodersynten spelar en ny melodi som inte är samma som sången.

17. Outrot i arrangeringsfönstret.

18. Allra sist är det dags att sätta in ytterligare en kompressor på masterbussen. Jo du hörde rätt, ytterligare en! Och en limiter förstås. Här är det bättre ju mer det är komprimerat men det är samtidigt viktigt att inte komprimera på fel sätt. Lyssna noga och experimentera med attack- och releasetiderna. Sätt kompressorn på en ganska långsam attack, ratio på ca 10-1 och en ganska snabb release.

18. Kompressor på masterbussen.

19. Sedan in med en Waves L2 Ultramaximizer eller annan peaklimiter och kör på ordentligt. Så här ser hela din mixer ut. Tänk att det kan låta så mycket om bara fyra kanaler. Daft Punk är ett lysande exempel på att det inte alltid behövs hundra pålägg för att få det att svänga. Det räcker med fyra. Och en jäkligt bra grundloop förstås.

19. Limiter Waves L2 som sista plugg på masterbussen.

När du har paddlat dig igenom det vi har gjort med Gettin Jiggy With Ya Mama är det dags för dig att ta över. Gör din egen variant: klipp, klistra, sjung och mixa. Lägg sedan upp ditt resultat på Studio forum så att alla kan bli avundsjuka på resultatet.

För övrigt kan du använda Gettin’ Jiggy With Ya Mama utan problem. Vi har sett till att det är fritt fram att använda den.

Sampla på rätt sida lagen

Att använda loopar har länge varit i juridiskt och upphovsrättsligt fokus. Ett utmärkt exempel är Daft Punks Harder, Better, Faster, Stronger eftersom just den låten inte bara har samplats en gång utan vandrat en loopgeneration till.

Först samplade Daft Punk Edwin Birdsongs Cola Bottle Baby till sin Harder, Better, Faster, Stronger och sedan blev de i sin tur samplade av ingen mindre än hiphopkungen Kanye West till hans låt, som bara heter Stronger...

Följer man i enlighet med Lenin pengarna, måste alltså först Daft Punk betala Edwin Birdsong och sedan måste Kanye West i sin tur betala både Daft Punk och Edwin Birdsong. Det är väl ingen överdrift att påstå att Edwin är vinnaren...

Om du tänker använda en sampling från en skiva måste du söka tillstånd från både den som har rätten till kompositionen, en eller flera låtskrivare eller ett förlag, samt från den som äger själva inspelningen, vilket i de flesta fall är ett skivbolag. Kompositören får sedan sin ersättning från Stim, eller sitt lands motsvarande organisation, eller sitt förlag.

Ett bra sätt att få reda på vem som ska ha ersättning är att kontakta Stim, som kan tala om vilket förlag du ska vända dig till. Sedan brukar det oftast gå att få tag på skivbolaget via förlaget.

Efter detta återstår förhandlingar. Det finns nämligen inga fasta tariffer för vem som ska ha vad eller hur mycket. Det skiljer sig otroligt mycket beroende på vilken artist man samplar och vem du är som ska använda samplingen. Ibland måste man ge upp hela låtskrivarersättningen för att få använda loopen. Ett klassiskt exempel är the Verves Bitter Sweet Symphony som använde en Rolling Stones-sampling. Ibland räcker det att dela med sig en bit av kakan. Du kan också bli tvungen att betala ett förskott till skivbolaget för att få använda deras material.

Namn som The Beatles, Paul Simon och Jimi Hendrix kan du glömma direkt. De tillåter inte några samplingar överhuvudtaget. I den kategorin fanns också Abba. Det vill säga tills det var Madonna som knackade på dörren. Som sagt, vem du är spelar roll.

Sedan finns ju varianten att högaktningsfullt strunta i alla regler, men det brukar alltid sluta i advokatkostnader, indragna skivupplagor och allmänt strul, så om du ska släppa ditt alster kommersiellt: förhandla! Det är det värt.

Discovery-samplingar

• One More Time - Eddie Johns/More Spell On You
• Aerodynamics - Sister Sledge/Il Macquillage Lady
• Digital Love - George Duke/I Love You More
• Harder, Faster, Better, Stronger - Edwin Birdsong/Cola Bottle Baby
• Crescendolls - Anthony And The Imperials/Can You Imagine
• Superheroes - Barry Manilow/Who’s Been Sleeping In My Bed
• Voyager - Oliver Cheatham/Get Down Saturday Night
• Vewrdis Quo - Cerrone/Supernature
• Face To Face - ELO/Evil Woman

Album av Daft Punk

• 1997 – Homework
• 2001 – Discovery
• 2001 – Alive 1997 (livealbum)
• 2003 – Daft Club (remixalbum)
• 2005 – Human After All
• 2006 – Human After All: Remixes (remixalbum)
• 2006 – Musique Vol. 1 1993-2005 (samlingsalbum)
• 2007 – Alive 2007 (livealbum)
• 2010 – Tron: Legacy (soundtrack)
• 2011 – Tron: Legacy: Reconfigured
• 2013 – Random Access Memories

Källa: Wikipedia

Läs mer på nätet
www.gearslutz.com/board/electronic-music-instruments-electronic-music-production/99950-daft-punk-production.html

Av Olle Niklasson och Carl-Michael Herlöfsson.

Artikeln är uppdaterad 2021-02-23, och publicerades ursprungligen 2008-01-22.Tips: Kolla in videoguiden på Studios Youtube-kanal nedan, där Per Lönn rattar fram vocodersoundet från Daft Punks album Random Access Memories och låten Get lucky.