Så komponerar du melodier man minns

Du har säkert varit med om fenomenet – du har en melodi som ringer i huvudet, hela dagen, trots att du försöker ignorera den. Det första du hör när du vaknar på morgonen är denna melodi, som bara mal på om och om igen. Det är inte ens säkert att du tycker om melodin. Men fastnar, det gör den.

Det man som låtskrivare kan lära sig, och bli medveten om, för att lyckas med konststycket att skapa en melodi som fastnar har jag tänkt berätta om denna månad. Det finns dock en aspekt inom låtskriveriet som är svår att fånga med hjälp av teknik. En del av förmågan att skapa starka melodier, ligger i det personliga uttrycket – i det som bara drabbar låtskrivaren som en känsla av inspiration i ögonblicket. Man skulle kunna säga att en bra melodi ofta är hälften magi och hälften teknik. Om du både kan försätta dig i ett musikaliskt flöde och uttrycka de idéer som dyker upp, och sedan strukturera och forma melodiidén, så har du de bästa förutsättningarna för att skapa en melodi man minns.

Improvisera mera
Sångare som sjunger mycket och är trygga med sin röst och som dessutom är vana att improvisera, brukar ha lätt att hitta på bra melodier. Så för att utveckla ditt melodiskapande ska du sjunga och improvisera mycket, speciellt om det känns ovant och svårt. Du kommer att märka en stor skillnad om du sätter dig en kvart varje dag i ett par veckor och bara jammar med rösten. Spela en ackordföljd på ditt kompinstrument som du tycker om, upprepa ackordföljden om och om igen, och sjung. Spela gärna in och lyssna efter de fraser som du tycker allra mest om. Upprepa dem. Se om du kan frasera dem ännu snyggare och tydligare. Var noga med att sjunga i en tonart där du tycker din röst låter bra och där det känns bekvämt att sjunga.

Jakten på hooken
Den så kallade ”hooken”, som griper tag i lyssnaren är en viktig del av en stark melodi. Det är den del av melodin som du inte kan glömma även om du kanske skulle vilja. En hook kan påminna om något som vi hört tidigare, utan att vara helt identisk. Det bästa är om det både finns något som är välbekant i melodin och något som låter fräscht och nytt. I vissa sammanhang, till exempel i Melodifestivalen, kan du garanterat höra ett stort antal låtar som låter ”nästan” som en annan sång. Det får effekten att tittarna upplever sången som något välbekant som inbjuder till att tralla med.

Men när melodier blir alltför förutsägbara blir vi istället uttråkade. Att balansera mellan det okända och kända är den stora konsten för att lyckas med att skapa en bra hook. Magnus Uggla har skapat populära sånger genom att hämta melodier från klassiska, välkända stycken och förändra dem en smula.

Ett annat trick är ”barnramsemodellen”, som till exempel Robyn använde sig av i Do You Really Want Me. Inte undra på att folk trallade med. Öppningsfrasen i sången sjöng vi redan på dagis.

Lär av historien
Beatles har skapat melodier som sjungs av miljoner människor. Om vi analyserar melodin i Yesterday, så kan vi höra att det är en och samma fras eller motiv – det vill säga en grupp av noter med samma betoning och samma rytmisering – som upprepas och varieras i melodin.

Jag har markerat motivet med fet kursiverad stil nedan. Sjung texten och notera hur det lilla huvudmotivet återkommer, fast det flyttar sig i tonhöjd och varieras den allra sista gången. Om du bara hade hört just dessa tre toner utan text hade du troligtvis gissat att det var just Yesterday. Så signifikativt är motivet för hela sången.

Motivet består av tre toner: Yesterday, all my troubles seems so far away, now it looks as if they´re here to stay, oh I belive in Yesterday.

Tre toner är allt som Paul McCartney behövde för att skapa det klassiska, återkommande motivet i Yesterday.

Vi kan ta ett annat exempel på en välkänd, tidlös melodi, med ett återkommande motiv: Fly Me To the Moon. Här är huvudmotivet, eller hooken, som karaktäriserar melodin en nedåtgående skala som upprepas på olika skalegna toner. Sjung med i melodin och notera hur motivet förändras och återkommer: “Fly me to the moon and let me sing among the stars, let me se what spring is like on Jupiter and March.”

Variera motivet
Det bästa sättet att lära sig konsten att höra vad som är ett huvudtema eller ett motiv och sedan upprepa det på olika sätt för att skapa en stark melodi, är att praktiskt prova metoden. Nedan hittar du en övningsuppgift. Som alltid inom låtskriveri är det viktigt att du har rätt attityd. Se det som en lek och försök att inte ha kravet på att just detta ska bli en världshit – var öppen inför möjligheten att det kan bli det.

• Utgå från en kort textfras som du tycker om.
• Upprepa frasen flera gånger, och säg den rytmiskt med en tydlig puls.
• Pröva lite olika taktarter och se vad som svänger bäst, fyrtakt, tretakt eller sex åttondelstakt.
• Lyssna på melodin i den talade frasen, var gör du paus, vilka ord blir betonade?
• Höj talmelodin till ett sångläge, låt de betonade orden få ett högre tonläge – sjung.
• Pröva melodin både i dur och moll.
• Behåll den variant du tycker om bäst – spela gärna in för att dokumentera.
• Se din fras som en fråga – hitta på ett ”svar”. Detta gör du bland annat genom att använda samma rytmisering och betoning men ändra på tonsprången. Ett sätt är att spegelvända melodin. Om dina första två toner innehåller ett tonsprång uppåt, så gör i svaret ett motsvarande tonsprång nedåt.
• Pröva att variera huvudmotivet genom att bibehålla samma rytmisering och betoning men ändra tonsprången.
• Sjung frasen på olika ställen i skalan.
• Spela in de fraser du tycker bäst om. Sätt ihop dina favoritfraser till en melodi. Lyssna dig fram till det som låter mest naturligt och som känns skönt att sjunga.

Intervall avgör
Tänk också på att olika tonsprång, intervall, har olika energiinnehåll och påverkar melodin på olika sätt. En tumregel är att ju större ett intervall är desto starkare blir energin i melodin. Om en melodi har ett stort språng eller intervall de första tonerna skapar det ofta en dramatisk känsloladdad energi.

Som exempel kan nämnas The Winner Takes It All med Abba. Första språnget är nästan en oktav, eller på musikspråk en septim eller liten sjua, som löses upp genom att gå ett steg ner till det som kallas sexten, det vill säga sjätte tonen i en durskala.

Det är inte nödvändigt att kunna musiktermerna, men det är bra att veta att om du vill förmedla en stark känsla så kan det vara en fördel att spegla detta i ett stort tonsprång i en uppåtgående rörelse. Ju högre upp i registret du tar en ton desto starkare betoning får också den tonen. Och, omvänt, om du tonsätter en melankolisk, eftertänksam text, kan det vara bättre att göra stegvisa språng, eller nedåtgående språng i melodin. Starka melodier innehåller ofta både stegvisa rörelser och något tonsprång uppåt eller neråt. Oftast skapar man melodier på det här sättet spontant. Men om du inte är nöjd med din melodi, så kan du ändra melodin utifrån de tips jag har presenterat här. Lycka till! 

Tips: Missa inte Evas artikelserie om låtskrivande i 10 delar. Du finner första delen här.

Denna artikel är ursprungligen publicerad 2009-11-24

Om artikelförfattaren
Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se

Uppdaterat 2020-12-11: Boken finns även att köpa digitalt här på Studio: