Så bygger du din studio från grunden

Bild av Karsten Bergmann från Pixabay.

Till att börja med gäller det att bestämma en plats för studiobygget. Kanske har du redan utsett ett utrymme i källaren, i ett fritidshus eller i replokalen. Kanske letar du aktivt efter en lokal att bygga i. Men hur vet man att utrymmet duger till inspelningsstudio, och vilken typ av lokal är bäst lämpad? Det besvaras bäst med en motfråga: Vad är syftet med studion?

Är studion tänkt som en projektstudio för låtskrivande och sångpålägg kan det räcka med en yta stor som ett mindre sovrum. Planerar du däremot att spela in rockband med full sättning ställer det helt andra krav. Ett alternativ är att dela upp utrymmet i två delar där musikerna står i den ena delen och inspelningsteknikern lyssnar i den andra. Tar du då hänsyn till den yta som går åt till ljudisolering, akustikbehandling och biytor som förråd, toalett och pentry med mera, är du ganska snart uppe i storleksordningen 50 kvadratmeter eller större.

Är det viktigt med en störningsfri miljö, det vill säga om du har ett stort behov av ljudisolering, bör du satsa på en lokal med en takhöjd högre än 280 centimeter. Ljudisolering tar nämligen stor plats, inte bara i sidled utan även i höjdled.

Skiss av ett studiorum med vinklad frontvägg, för att skapa en reflektionsfri zon vid lyssningspositionen. I den här artikeln kan du se hur hemstudiobyggaren Christian Borg gick till väga när han satte planerna i verket.

Ljudisolering
Ljudisolering syftar till flera olika saker. Bland annat strävar man efter en så störningsfri inspelningsmiljö som möjligt. Det kan handla om att reducera läckage från trafiken utanför, fotstamp på våningen ovanpå eller vibrationer från tvättstugan intill. Dessutom vill man helst undvika att störa sina eventuella grannar.
Man brukar göra skillnad på om ljudet fortplantas i luft eller genom byggnadens konstruktion. Ljudet av röster eller ett billarm som tjuter är exempel på luftburet ljud. Stegljud och vibrationer från tvättmaskinen är exempel på ljud som fortplantas genom byggnaden, så kallade stomljud.

För att isolera ljud på ett effektivt sätt finns det en poäng i att hålla reda på hur ljuden sprids. Läckande ljud delas vanligen in i kategorierna direktljud och flanktransmissioner. Direktljud är det ljud som färdas genom skiljekonstruktioner mellan till exempel två rum. Det kan vara väggar, fönster, dörrar, tak eller golv. Flanktransmissioner är det läckage som tar sig fram via omvägar.

Fönster är en källa till ljudläckage, och det kan vara idé att bygga för dem. Detta fönster byggs för med filt, mineralull och sedan en perforerad masonitskiva.

Låt oss leka med tanken att du reser en tjock skiljevägg i betong mellan inspelningsrum och kontrollrum och låter övriga väggar vara enkla gipskonstruktioner. Ljudet som fortplantas genom gipsväggarna kommer antagligen att resultera i ett större läckage än vad som går rakt igenom betongväggen. Detta beror främst på att betongväggen har en större massa. Flanktransmissioner via gipsväggar bidrar därmed till större delen av läckaget mellan rummen.

Triple leaf-effekten
När det gäller ljudisolerande väggkonstruktioner finns ett fenomen som kallas för triple leaf-effekten. Det handlar om att väggar med fler än en hålighet har sin resonansfrekvens högre upp i spektrumet än en vägg med en hålighet eller en vägg som är helt solid. Det har effekt på konstruktionens ljudisolerande egenskaper i det hörbara frekvensområdet, framför allt i det lägre registret. Så ska du bygga skiljeväggar av gipsskivor eller liknande, satsa på följande koncept: gips (gärna i flera lager) – regelverk med isolering – luftspalt – regelverk med isolering – gips (återigen gärna flera lager). De två främsta faktorerna för att uppnå hög ljudisolering är massan i ytskiktet (gipsskivorna) och luftspalten däremellan. Massan påverkar främst reduktionstalen för lägre frekvenser, luftspalten de högre frekvenserna.

Flytande konstruktioner
Ett effektivt sätt att reducera stomljud är att konstruera ett flytande golv, det vill säga ett golv som inte har mekanisk kontakt med husets stomme. Vibrationer mot det flytande golvet leds ned i ett fjädrande mellanskikt där huvuddelen av vibrationerna omvandlas till värmeenergi. För att undvika flanktransmissioner och reducera direktläckage byggs vanligtvis rummets ljudisolerande väggar och tak ovanpå det flytande golvet, vilket ger ett ”rum i rummet”.

Ventilation
Lufttillförsel är en oerhört viktig detalj i ett studiobygge. Delvis för att ljudisolerade täta rum knappast har något självdrag att prata om. Utan aktiv ventilation blir det ganska snart syrefattigt när man jobbar med stängda dörrar. Ventilationen är i sig också en viktig detalj när det gäller att minimera läckage mellan de olika rummen och hålla nere störande ljud utifrån.

Den bästa lösningen är att ge varje ljudisolerat rum en egen ventilation. Om en sådan lösning inte är möjlig bör du vara lika noggrann med ljudisoleringen av ventilationskanalerna som med skiljeväggarna, av den enkla anledningen att ingen konstruktion är bättre än sin svagaste länk. En vanlig konstruktion för ventilationssystem är att låta luften färdas genom labyrintliknande kanaler där innerväggarna är klädda med absorberande material. För att dämpa det vinande ljud som kan uppstå vid utblås kan man ansluta någon typ av ljuddämpare.

Fönster och dörrar
Samma sak gäller för fönster som för väggar. Undvik fler än en hålighet, det vill säga fler än två glas i ett och samma fönster. Ju större massa hos glaset desto bättre ljudisolering. Ju större luftspalt mellan glasen desto lägre resonansfrekvens.

Dörrar är ett mer komplext kapitel. Scott R Foster som driver sidan Studiotips.com rekommenderar ytter­dörrar med magnetisk tätningslist och ståldörrar med hög brandsäkerhet som två budgetalternativ. Precis som med väggar och fönster ökar ljudisoleringen om man placerar två dörrar med luftspalt emellan. Det gör även dörrarna lättare att montera i vägg, om man nu använder sig av skilje­väggar med enkel luftspalt. Oavsett val av dörr och konstruktionslösning bör man dock se till att dörren sluter tätt mot lister och karm.

Förbyggd dörr. Först mineralull, sedan täckplast och björntråd för att fixera ullen och ett träregelverk.

Akustikbehandling
När väggarna är resta, dörrar och fönster monterade och ventilationen dragen är det läge att ta itu med akustiken. Det ställs lite olika krav på kontrollrum/lyssningsrum och musik­rum/inspelningsrum. Till att börja med finns det en definierad lyssningsposition i kontrollrummet och en strävan efter symmetri runt den. Du vill att båda öronen ska höra saker på samma sätt och vid samma tidpunkt. Rummet bör ha en begränsad efterklang, kontrollerade tidiga reflektioner och en rak frekvensgång.

Ett inspelningsrum behöver inte uppfylla några av dessa kriterier. Tvärtom, vill man ofta ha viss efterklang i inspelningen. Hur mycket beror på instrument, genre och eftersträvad ljudbild. Dessutom finns en poäng i att använda rum med viss färgning, det vill säga att olika frekvensområden klingar ut olika snabbt. Någon symmetri behöver det inte heller vara där.

Skillnaderna till trots arbetar man med samma konstruktioner i båda typerna av rum: 1.) absorbenter för att korta ned utklingningstiden och påverka frekvensresponsen, 2.) basfällor för att motverka stående vågor, 3.) diffusorer för att påverka förhållandet mellan direktljud och reflektioner och 4.) vinklade ytor för att motverka fladdereko samt för att undvika vissa starka tidiga reflektioner.

Ordlista

• Bafflade högtalare: På engelska ”flush mounting” eller ”soffit mounting”. En lådliknande konstruktion som gör det möjligt att försänka/bygga in en högtalare i väggen. Detta minimerar reflektioner från intilliggande ytor. Slarvigt utfört kan det däremot skapa resonanser i väggkonstruktionen.
• Ergo: Akustiskt analys- och korrigeringssystem utvecklat av högtalartillverkaren KRK.
• Flanktransmission: Ljud som fortplantas i intilliggande skiljekonstruktioner.
• Fladdereko: På engelska ”flutter echo”. Ljud som reflekteras mellan parallella ytor. Skapar ett snabbt eko som låter som om ljudet studsar mellan väggarna. Vilket det ju också gör.
• LEDE: Förkortning för live end, dead end. Bygger vidare på idén om en reflektionsfri zon vid lyssningsposition, med tillägget att i den del av rummet som befinner sig bakom lyssningspositionen ska ljudet diffuseras. Man skapar ett rum med en dämpad zon där högtalare och lyssnare befinner sig och en mer levande del som i balans ger en mer naturlig lyssningsmiljö. 
• MDF: Träprodukt bestående av träfibrer som pressas samman tillsammans med bindemedel till skivor. Har högre densitet än både plywood och spånskiva. 
• RFZ: Förkortning för reflektionsfri zon. Tanken är att minimera tidiga reflektioner från närliggande ytor som sidoväggar och tak, bland annat genom att vinkla bort reflektionerna. Väl utfört ger det en tydligare stereobild och en rakare frekvensrespons i mellanregister och diskant.

Att tänka på vid elinstallation
Ofta behövs elen dras om i samband med att man ljudisolerar och akustikbehandlar. Rör det sig om att dra några extra förlängningskablar genom en ny vägg är det något du kan klara av själv. Men så fort det handlar om att göra ändringar i den installerade elen, det vill säga vägguttag och/eller kabel i väggen, bör detta göras av en behörig elinstallatör.

I serien

• Så bygger du din studio från grunden (denna del)
• En studiobyggares erfarenheter
• Akustikern tipsar om hur du ska tänka vid studiobygge

Serien publicerades ursprungligen i Studio 5-2010 och uppdaterades 29 mars 2023