Mixverktygen på djupet, del 1: Så använder du eq

Vad mixning, och för den delen även inspelning, handlar om i grunden är att kunna forma och förändra hur ett ljud låter. En eq (equalizer) är det kraftfullaste verktyget att bemästra när du vill förändra och förbättra ett ljud. Det engelska ordet equalizer kom till när man i telefonins barndom försökte jämna ut frekvensproblem som uppstod vid överföring av ljud i telestationer. Ofta används också ordet filter, som kanske är en något korrektare beskrivning på vad det här verktyget faktiskt gör. På svenska så ska det väl vara tonkontroll, men vi lever ju i en globaliserad värld så eq får det bli.

Det finns lite grundläggande terminologi när det gäller eq och som är bra att ha definierat.

Frekvens
Frekvensen bestämmer var någonstans i ljudet du vill påverka saker. Det är bra att bekanta sig med var i frekvensspektrat olika instrument arbetar. Säg att du spelar ett normal-A på ett piano. Dess grundfrekvens är 440 hertz. Det är där du uppfattar vilken ton som spelas. Men sedan kommer själva klangen, det som gör att vi kan urskilja just pianot från en ren sinuston vid 440 hertz. Sinustonen innehåller bara själva grundfrekvensen, men pianot har en hel värld av övertoner som samarbetar på ett väldigt komplext sätt. Det är i detta innehåll som själva klangen i ett ljud definieras. Att kunna lyssna och lära sig var på frekvenskurvan det ljud man vill förändra har sina aktiva beståndsdelar är till stor hjälp när det är dags att använda en eq.

Bandbredd (Q-värde)
Alla eq/filter har en bandbredd, som också kallas Q-värde. Antingen kan man bestämma själv hur bred den ska vara, eller också så är värdet bestämt av tillverkaren. Bandbredd är det område man påverkar, över och under den frekvens man har valt. Säg att du ställer din eq på 500 hertz. Då kommer en smal bandbredd att främst påverka den frekvensen och kanske även 450 till 550 hertz medan en bred bandbredd till exempel påverkar från 150 hertz till 850 hertz, beroende på hur just din eq fungerar.

Gain
Gain bestämmer hur mycket du vill höja eller sänka volymen vid den frekvens du har valt.

Olika sorters eq

Det finns några olika grundtyper av eq, alla med sina funktioner och karaktärer. Men i grunden är det huvudsakligen två grundtyper: parametrisk eq och grafisk eq.

Sedan finns det också en del andra typer som exempelvis semi-parametriska eq och dynamiska eq. Det finns också ett antal olika typer av filter. I många fall kan du få fram dessa filter genom exempelvis en parametrisk eq, och i vissa fall även genom en grafisk eq. Idag finns oerhört många eq, både som plugg och som hårdvara, och som ofta har sitt nischade syfte. Vi berör detta längre fram i artikeln.

1. Parametrisk eq
Parametrisk eq innebär att du kan styra exakt vilken frekvens du vill arbeta med och även ha kontroll över hur stor bandbredden (Q-värdet) ska vara.

Waves är kända för sina välgjorda pluggar, och deras Linear Phase EQ är en rätt processorhungrig och välutrustad sak. Den ser till att du inte skapar alltför mycket konstigheter och fasproblem, genom att den kompenserar för de fasförskjutningar som uppstår när du filtrerar. Resultatet blir transparent och musikaliskt.

Waves Linear Phase EQ.

Gör du musik i Logic, så är troligen Channel EQ något du använder en hel del.

Logic Channel EQ.

2. Grafisk eq (fast eq)
De grafiska eq:ar man ser i dag handlar oftast om pa och lyssningar. De har en uppsättning fasta band, med fast bandbredd, som man kan höja eller sänka. Fasta eq:ar har en bestämd frekvens, som till exempel tonkontrollen på din stereo. Nedan är Waves GEQ Graphic Equalizer.

Waves GEQ Graphic Equalizer.

Här är ytterligare ett exempel. Gratispluggen Marvel GEQ från Voxengo

Voxengo Marvel GEQ.

Andra typer av eq

Dynamisk eq
En dynamisk eq är enkelt uttryckt en kombination mellan en parametrisk eq och kompressor, som kombinerar precisionen i en eq med en kompressors musikaliska rörelser.  En mycket populär och väl använd dynamisk eq är Fabfilter Pro Q3. Läs gärna mer i Jon Rinnebys tips Mixa och mastra med dynamisk equalizer. Även Izotope har en bra beskrivning som du kan läsa mer om här.

Fabfilter Pro Q3.

Semi-parametrisk eq
I grunden är detta en parametrisk eq men utan alla funktioner. Vanligtvis är det en fast bandbredd (Q-värde). Ett exempel på en sådan är Blue Cat´s Triple EQ.

Blue Cat´s Triple EQ.
Fasförhållanden och bandbredd

Det finns några saker att tänka på när du använder eq. Det första är att du förändrar ljudets sammansättning när du börjar filtrera. Du förändrar också fasförhållanden. När du ändrar vid vissa frekvenser skapas nya fasförhållanden som inte är så tydliga som när någonting är helt ur fas (till exempel när man har kopplat en högtalare fel) utan mer svårfångade för örat. Men de finns där.

En grundregel man kan använda sig av är: Ju smalare bandbredd och större förändringar i volym man gör, desto mer kommer fasförhållandet att påverka ljudets naturliga klang.

Det finns någonting som kallas ”linear phase”-eq:ar där man har försökt att minimera de fasförändringar som uppstår, genom att begränsa hur eq:n arbetar så att den inte ska ställa till det. Nu är inte det här någonting man vanligtvis behöver bekymra sig om när man sitter och skruvar men det kan vara intressant att veta.

Vissa gånger upplever man att eq:n förändrar ljudet mer än att den bara förstärker eller drar ifrån vid den frekvens du har valt. Det kan bero på att du har använt en för smal bandbredd eller helt enkelt att just den eq du använder inte är så välkonstruerad.

Så för att få det mest musikaliska och användbara resultatet kan det vara klokt att hålla sig till ganska stora bandbredder och inte göra för drastiska höjningar eller sänkningar. Ofta ska du försöka minska volymen i ett frekvensområde istället för att öka volymen – detta också för att minska risken för fasfel.

Det är också på grund av detta som de fasta eq:ar som finns kan ha en fördel. Det är just de fasta frekvenserna som gör att vissa gamla mixerbord, till exempel Neve-bord, låter så bra som de gör. De har en bestämd frekvens där man har maximerat elektroniken för att undvika de problem som uppstår i en eq. Tillverkaren har bestämt att just vid den här frekvensen så låter det bra om du skruvar.

Använd alltid breda band (Q-värden) så långt det är möjligt, för att få musikaliska resultat.

Additiv eller subtraktiv eq?
Detta handlar i stora drag om jobba efter principen att öka volymen i olika frekvensområden (additiv eq), eller jobba efter principen att istället uteslutande minska volymen i olika frekvensområden (subtraktiv eq). Som nästan alltid är det en fråga om tycke och smak, samt att lyssna på vad du tycker låter bra. Ökar du i frekvensområden så ger det ljudet mer färg, och minskar du i frekvensområden så är risken mindre för fasfel. (Läs gärna blogginlägget på studio.se om fasfel och hur du undviker det).

Ha koll på frekvenserna
Frekvensområdena här nedanför representerar instrumentens klang, inte deras spelmässiga register. I viktiga frekvenser hittar du både områden som ska förstärkas och problemområden som du ska se upp med.

Filtertyper

Högpassfilter och lågpassfilter (High-pass/Low-pass alternativt Low cut/High cut)
Ett hög/lågpassfilter är till för att ta bort oönskat ljud, antingen i toppen eller botten. I all sin enkelhet är just hög/lågpassfiltret din absolut bästa vän! Det fungerar så att du ställer in en frekvens där du vill börja ta bort ljud. Antingen nedåt i frekvensområdet eller uppåt i frekvensområdet. Ofta kan du ställa in hur brant kurvan ska vara, det vill säga hur mycket av ljudet (under eller över den inställda frekvensen) som ska tillåtas att passera.

Det finns förstås pluggar och hårdvaror som helt fokuserar på bara hög- och lågpassfiltrering, men med en exempelvis parametrisk eq så löser du detta genom att använda just hög- och lågpassfiltret i eq:n. 

Nedan är Logics Channel EQ, där det har lagts på ett högpassfilter (till vänster i bilden) för att minska/eliminera lågfrekventa ljud, och ett lågpassfilter (till höger i bilden) för att minska/eliminera högfrekventa ljud.

Högpassfilter till vänster i bilden och lågpassfilter till höger i bilden.

Olika terminologier
Med risk för att krångla till det så säger man ofta Low cut gällande högpassfilter och High cut gällande lågpassfilter. (Low cut = kapa de låga frekvenserna. Högpassfilter/high pass = låta de höga frekvenserna passera, och samma med High cut = kapa de höga frekvenserna. Lågpassfilter/low pass = låta de låga frekvenserna passera). Håll dig till en av terminologierna för att inte bli snurrig i huvudet, men det är viktigt att känna till de olika sätten att säga det på, och alla kallar det lite olika.

Hyllfilter-eq (Shelf filter)
En typ av inställning är så kallad hyllfilter-eq (shelfing). Det innebär att man påverkar allt innehåll över eller under en viss frekvens.

Med tanke på att man oftast vill undvika lågfrekvent överskottsmaterial är det sällan en bra idé att höja med en hyllfilter-eq i låga frekvenser. Sänka går däremot bra. Hyllfilter-eq är ext­ra bra för att göra en generell höjning eller sänkning på hela paketet när du har gått in och finjusterat separata frekvenser.

Hyllfilter (low shelf filter) där vi minskat frekvenserna i det lägre registret. Exemplet är från Logics Channel EQ och där du aktiverar hyllfiltret för det låga registret genom att klicka på symbolen som här är inringad i rött.

Hyllfilter (high shelf filter) där vi ökat frekvenserna i det högre registret. Du aktiverar hyllfiltret för det höga registret genom att klicka på symbolen som här är inringad i rött.

Klockkurva (Bell Curve Filter eller Peak Filter)
Detta innebär helt enkelt att man förstärker eller dämpar runt ett specifikt frekvensområde, och mer preciserat. Ofta används detta för att få ordning på ett problem-område i ett ljud, eller där frekvenser i exempelvis en gitarr krockar med ett annat instrument. Med bandbredden (Q-värdet) anger du bredden på klockkurvan.

Använd någon av filtertyperna som i bilden ovan markerat i rött.

Bandpassfilter (Band Pass Filter)
Ett bandpassfilter släpper igenom frekvenserna i ett ljud utom de låga och höga frekvenserna. Detta används för att isolera ett frekvensområde. Ett knep ofta använt för att få exempelvis sången att låta som om det kom från en telefon.

Använd någon av filtertyperna som i bilden ovan markerat i rött.

Bandspärrfilter (Notch Filter)
Bandspärrfiltret används för att helt dämpa volymen i ett specifikt frekvensområde, där du ofta låter de lägre och högre frekvenserna passera igenom.

Använd någon av filtertyperna som i bilden ovan markerat i rött.

Så använder du en eq på bästa sätt

En eq behövs alltid när du mixar – den mest grundläggande formen av filtrering kan också vara den allra viktigaste.

Högpassfiltret
Att använda högpassfiltret är det som på allvar kan skapa plats i dina mixar. I de flesta kanaler finns det mer ljud än vad du egentligen hör. I en mixsituation ska du ha ett högpassfilter på varje kanal. Med det tar du bort all botten tills du tydligt hör att ljudet är påverkat, sedan backar du tillbaka till den punkt där du bara får med det som är viktigt. På det sättet kommer du att skapa mer plats i de låga frekvenserna och ta bort all oönskad lågfrekvent energi.

Det finns en gammal beprövad sanning att det är bättre att ta bort oönskade frekvenser ur ett ljud, snarare än att lägga till. Detta är ofta en bra utgångspunkt för att arbeta med eq. Försök att först lokalisera var i frekvensspektrat själva ljudet har problem, eller vid vilka frekvenser det finns bra saker som du vill höra mer av. När man arbetar med en para­metrisk eq, som är den vanligaste sorten, har man möjlighet att skräddarsy exakt vilka frekvenser man påverkar.

Ställ in en ganska smal bandbredd, och svep sedan från 20 hertz till 20 000 hertz med ett ganska rejält gain-värde, antingen på plus eller minus. På detta vis kommer du att få en bra bild av var någonstans i ljudet det finns problem eller sköna frekvenser som du vill höra mer av. När du väl har hittat området du vill påverka så ökar du bandbredden och hittar rätt mängd gain.

Med en eq kan du skulptera ljudbilden så att allting får plats. Att till exempel få en bastrumma och en bas att samarbeta på rätt sätt görs bäst med eq. Du ska helt enkelt skapa utrymme i ett ljud för ett annat. Just det tankesättet är väldigt bra att använda sig av när man filtrerar.

Det säger sig självt att om man höjer på alla kanaler vid 3 000 hertz så kommer man att få en ganska vass mix i slutänden. Det kanske låter bra på varje kanal för sig, men när man lägger på all den informationen tillsammans har man skapat ett problem. Tänk också på att du faktiskt förändrar nivån på ett ljud när du använder eq. Ibland är det ett mycket bättre alternativ att använda eq i stället för att höja volymen på en kanal om man vill höra den tydligare.

Vi tar ett par exempel för att visa hur det går till!

Bastrumma
På bastrumman är det också viktigt med ett högpassfilter. Även om det är botten man är ute efter så kommer inte den där rejäla knuffen vid 25 hertz att göra någon glad i slutänden. Det är väldigt få högtalare som klarar av att återge frekvenser under 30 till 35 hertz. Därför vill du bli av med dessa frekvenser.

Med bastrummor kan det vara svårt att hitta de rätta botten-frekvenserna. Självklart beror det på vilken sorts musik eller vilken sorts sound du arbetar med, men om vi tar en generisk pop/rock-bastrumma så vill man ha både botten och attack. Väldigt ofta finns det ett överskott av låg energi runt 100 hertz. Där kan det vara klokt att backa lite. När du är vid de låga frekvenserna kan du också använda lite smalare bandbredd än uppe i toppen.

De låga frekvenserna har i sig större bandbredd, och därför påverkar man inte lika breda frekvensområden när man har smalare bandbredd och filtrerar de lägre frekvenserna. Sedan vill man hitta attacken i bastrumman, det är det som gör att definitionen och tydligheten kommer fram. Den brukar finnas runt 2 000 till 5 000 hertz beroende på vilken karaktär bastrumman har.

Bastrumman brukar ha en del överskott i det låga mellanregistret och en bra attack i toppen.

Exempel på eq-inställning för bastrumma. Bastrumman brukar ha en del överskott i det låga mellanregistret och en bra attack i toppen.

Sång
Att filtrera sång är ett känsligt arbete. Det finns så många saker att tänka på. Sedan är ju sången för det mesta det tydligaste elementet i musiken, det som ska höras klarast och bäst.

Till att börja med ska du ta fram högpassfiltret, det finns garanterat ingenting vettigt under 100 hertz på en sångkanal. Förmodligen kan du skära högre upp än så. Lyssna!

Sedan finns det lite värme som ofta kan vara bra att ha runt 200 till 300 hertz. Kanske är just den här sångaren lite nasal eller mikrofonens karaktär lite vass i mittenfrekvenserna? Då går du in och tar bort det. Ställ en smal bandbredd, dra ifrån rejält och svep runt lite för att hitta exakt var problemet ligger, backa tillbaka på bandbredd och gain – och vips så har du gjort det rätta.

Slutligen brukar man vilja höja toppen för att få sången att glittra och sticka ut lite. Från 3 000 – 4 000 hertz och uppåt brukar det röra sig om. Här får man vara försiktig med s-ljud och andra sorters oönskade, högfrekventa oväsen.

Så där håller man på, kanal för kanal. Att bygga upp en vettig ljudbild med hjälp av eq handlar om ett samspel mellan olika kanaler. Det handlar om att inte bygga upp toppar i samma frekvens på för många kanaler. Det handlar om att gröpa ur i ett instrument för att lämna plats åt ett annat. Framför allt handlar det om att ta bort oönskat material för att släppa fram det som egentligen ska höras, den viktiga informationen. Tips: Läs gärna också artikeln Fyra problematiska frekvensområden och hur du tämjer dem.

En höjning i toppen med ett hyllfilter (shelf filter) ger extra luft till sången.

Gratispluggar
En bra gratisplugg är Sonimus SonEQ. Den efterapar gamla analoga eq:ar. Den erbjuder ingen möjlighet att kontrollera bandbredden så man får använda den på ett lite annat sätt än vanliga eq-pluggar. Däremot har den en ”drive”-knapp där man kan skjutsa på med skön analogliknande distorsion. Den har också hög- och lågpassfilter, och det vill man ju ha.

Sonimus SonEQ

Fler tips på eq-pluggar
Det finns väldigt många eq-pluggar och alla har sina favoriter. Förutom de eq vi nämnt ovan så är här några tips ytterligare:

• Sonnox Oxford Equaliser, som är en av de mest välljudande eq-pluggarna på marknaden. Den har ett genomskinligt sound och är väldigt lättarbetad. Man kan inte gå in direkt i själva kurvan och ändra parametrar, vilket till och med kan vara en fördel ibland. Då är man tvungen att lyssna aningen mer aktivt när man skruvar på en ratt i stället för att få informationen om var man arbetar direkt på eq-kurvan.
   
• Universal Audio Neve 1080, som är emulerar kanalstrippen och eq:n med samma namn från 1970-talet, och erbjuder en analog och varm karaktär.

• Universal Audio Pultec Passive EQ Collection, en populär pluggserie av eq, som även de emulerar den ursprungliga hårdvaran.

• Softube Weiss EQ MP. Softubes pluggar är populära, och Weiss EQ MP är inget undantag där du kan göra justeringar i frekvensområdet med kirurgisk precision. Värd att nämna är även Softube Tube-Tech Equalizer Collection.

Här finner du övriga delar i serien Mixverktygen på djupet:
Del 2. Så använder du kompressorn.

I serien:

1. Eq (denna del)
2. Kompressor
3. Reverb
4. Delay
5. Distorsion
6. Stereobreddare
7. Tonhöjdskorrigerare
8. Gitarreffekter

Artikeln publicerades ursprungligen 2010-12-14 och uppdaterades 2021-02-03.