Guiden som gör dig till bättre sångare - del 3/3

Ditt sound skapas i ansatsröret. Ansatsröret filtrerar den ton som kommer från stämbanden. Ansatsrörets utformning (och tungans rörlighet) är en av de största skillnaderna mellan människan och andra däggdjurs möjligheter till att skapa klang och därigenom ett avancerat språk.

Att skapa ett eget sound är en av de stora uppgifterna för rock-, pop- och soulsångare. Vår utgångspunkt är vår fysiska förutsättning kombinerad med de musikaliska ideal vi har. Det verkar exempelvis troligt att det är skillnad mellan olika folkslags fysiska förutsättningar. Men den personliga klangen beror ändå mest på ansatsröret (svalg, munhåla och näshåla). Det mest effektiva sättet att lära sig förändra sitt sound är därför att härma.

Sopran, alt, tenor och bas är benämningar på röstkategorier som utgår från den klassiska musiken och anger både klangfärg och omfång. Inom rock-, pop- och soulgenrerna är det svårare att hitta adekvata benämningar. Rock-, pop- och soulsångaren bygger hela sin sångliga identitet på att ha ett unikt sound. Här talar man om en möjlig högsta ton som information till eventuella låtskrivare inför tonartsval. I övrigt blir det mera svävande benämningar på röstkategori, exempelvis ljus röst, klar på höjden och ganska smidig eller lite hes klang, bra kraft upp till ett g. Det finns många ideal vad gäller hur vi bör låta i olika genrer och sammanhang. Soulsångaren har ibland en tendens att låta öppet nasal genom att låta en stor del av klangen komma från näshålan, medan vissa rocksångare vill ha ett distat sound som åstadkoms genom överkomprimering av strukturer ovanför stämbanden. På liknande sätt kan man skapa sound och uttryck som speglar vår personlighet eller vårt idealsound.

När du hör en ton är den färgad av det direkta ljudet från mun till öra, vibrationerna i kroppen och hur den klingar i det rum du befinner dig. Alla dessa parametrar formar ljudet på olika sätt. Ofta luras man tro att man har basigare röstklang än vad man egentligen har. För att få en mera riktig uppfattning om hur din klang uppfattas av andra, kan du hålla en stor bok tätt intill huvudet framför båda öronen eller kupa händerna och hålla dem cirka tio centimeter framför munnen och sedan sjunga eller tala. Märker du nu hur mycket ljusare din röstklang låter? Det här är din klang, nästan som utomstående uppfattar den. För att riktigt förstå vad som påverkar ditt sound behöver du titta på de faktorer som påverkar röstklangen.

Resonans
För att förstå varför och hur vi utför övningarna nedan ska vi gå igenom hur ljudet och dess resonans blir till och vilka faktorer som påverkar och förändrar dessa.

Detta är de grundläggande fundamenten i resonansförutsättningarna:

1. Stora rum är basigare än små
2. Hårda väggar reflekterar större del av det utskickade ljudet, så det uppfattas som hårdare/starkare
3. Vissa utgångskanaler driver luft och ljud bättre än andra och kan därmed frambringa starkare volymer; jämför munnen med näsan.

Vi går vidare och gör en liknelse mellan dina klangrum och två till karaktären skilda rum, vardagsrummet och badrummet. Vardagsrummet, ett stort rum fyllt med möbler, kuddar och gardiner, motsvarar ett ansatsrör med mjuka väggar i svalg, munhåla och ett lågt struphuvud med framskjutna rundade läppar. Förutsättningarna i både rummet och ansatsröret ger ett ganska basigt ljud på grund av storleken och på att återklan-gen dämpas av många mjuka ytor. Badrummet med kala väggar, kakel och porslinsdetaljer kan jämföras med spänt svalg, högt struphuvud och leende mun, återklangen blir hård och diskantrik. När vi flyttar tunga, käke, mjuka gommen, struphuvudets höjdläge, ler, plutar med munnen, ändrar styvheten i svalgväggarna eller inkluderar näshålan i rummet förändras hela soundet.

Dina rum
Dina rum finns i ansatsröret. Det består av de hålrum och utrymmen som finns från stämbanden till läpparna. I ansatsröret uppstår resonanser, utan resonans blir tonen endast som ett ”surr”. När stämbanden vibrerar får de en mängd deltoner. Många och tydliga deltoner uppstår när du sjunger i bröstregister, och få och svaga när du sjunger i falsettregistret. Dessa deltoner förändras i frekvens och intensitet med varje ny tonhöjd och vokal. Ett ”AH” har alltså inte samma utseende i klangspektrum som ett ”EE”.

Dina rum påverkar många aspekter av tonen som är av stort intresse för sångare. Vi kan ge vokalerna färg så att man ska förstå vad vi sjunger, vi kan skapa vårt sound ur det ideal och den personlighet vi har och vi kan ge tonen mer uppfattad volym.

Att sjunga starkt är något många önskar och delvis kan det styras i dina rum även om det primära är lungtrycket. En tränad sångare kan prestera mer effektiva röstpulser än en otränad, vilket leder till ett bättre material för resonansen. Detta sker genom att den totala rösttekniken är förfinad, från andning till artikulation. Alltså sker oftast en viss ökning av röstvolymen, allteftersom röstträningen fortskrider.

Din equaliser
Du kan jämföra ditt struphuvud, ditt svalg, näshåla och munhåla med din stereos equalizer. Genom olika inställningar förändras ljudet. Detta beror på att formanterna (resonanser i ansatsröret) ändrar sin inbördes ordning. Formanternas mönster ändras vid varje nytt vokalljud genom att förstärka olika deltoner som skapas av stämbandsvibrationen. Här följer några punkter som påverkar ditt sound från stämband till färdig ton.

• Register bestäms av stämbandens svängningsmönster. Du kan välja att sjunga i antingen bröstregister eller falsettregister.
• Luftflödet genom stämbandsspringan gör tonen mer eller mindre luftig.
• Fickbanden och kannbrosken kan dras ihop och därigenom distas tonen.
• Svalgets väggar kan vara hopsnörpta eller avspända. Hopsnörpt svalg innebär hårda väggar som förstärker resonansen och tvärtom gäller för avspänt svalg.
• Mjuka gommen kan höjas eller sänkas. Resultatet blir mer eller mindre resonans från näshålan respektive munhålan. Detta påverkar graden av nasalitet.
• Tungan är nog den mest flexibla variabeln i dina rum. Man kan lägga den platt i munnen, man kan bukta med framdelen eller bakdelen av tungan och placera tungspetsen mer eller mindre nära de undre framtänderna.
• Struphuvudet kan vara lågt, neutralt eller högt placerat. Genom att sänka struphuvudet blir dina rum längre och klangen blir djupare och omvänt om du höjer struphuvudet.
• Svalget kan spännas eller förbli avspänd. Alla dessa faktorer påverkar soundet och vokalfärgen.
• Läpparna kan vara mer eller mindre rundade eller formade som i ett leende. En rundad/plutande läppöppning förlänger dina rum och därmed fördjupas klangen. En bredstrålande/leende läppöppning ger en ljusare och mer diskantrik klang.

Nu börjar det bli många parametrar att bolla med i sökandet efter det personliga och önskvärda soundet. Kom ihåg att en ljudtekniker i en handvändning kan tona ner eller förstärka deltonerna i olika frekvensområden som du har arbetat in under lång tid. Detta är på gott och ont, men det är definitivt något du bör veta om och kunna justera, om det behövs i dialogen med ljudteknikern.

Vanliga sound
Det finns hur många sound och röstkvaliteter som helst. Ofta är också idealet en blandning av flera underliggande ideal. Soundidealen uppstår i respektive genre och sedan analyseras delarna av sångare och sångpedagoger som genom röstsignalement kartlägger hur man kan återskapa det. Bästa sättet att skaffa sig det sound man önskar är att härma. Om du sjunger till låtar med sångare som sjunger utifrån ditt ideal kommer du genom att härma, snabbt att klura ut hur du behöver göra. Om den metoden inte fungerar kan du ta hjälp av en sångpedagog. Denne kan kartlägga hur du ska åstadkomma soundet och hjälpa dig att utforma en metod att lära in det. Floran av redan kända ideal och tekniker är rik och benämningarna utgår mestadels från uttryck man kan associera till som lyssnare; allt ifrån growl som betyder morra till croon som betyder nynna.

Eftersom metodik och pedagogik inom rock-, pop- och soulgenrerna är en relativt ny företeelse blir buden många på vilka benämningar som är riktiga och vilka metoder som bör användas. Även denna bok är ett försök att befästa teorier utifrån subjektiva upplevelser, men det är mycket som återstår, innan vi har enhetliga benämningar på soundmässiga uttryck. Här följer en beskrivning av några av de vanligaste uttrycken och soundidealen. 

Twang
Twang är ett sound som färgar klangen genom stor övertonsrikedom. Exempel på twang är den karakteristiska amerikanska dialekten i Texas. Twang används av sångare inom vitt skilda stilar och låter som när ett barn retar ett annat med hånande ”na, na, na, na, na, na”. Eftersom det är svårt få ihop de delar som åstadkommer twang utan att stämbanden pressas hårt mot varandra, kan twang leda till rösttrötthet om det inte utförs rätt. Därför vill jag avråda från twang om du är rösttrött eller är skadad i rösten på något vis.

Belting
Belting används mycket inom såväl rock, pop och soul som inom musikalgenren. Belting är egentligen ett uttryck för hög energisång. Tekniken kännetecknas av ett högt lungtryck, högt tonläge och höjd struphuvudsställning. Benämningen kommer av att man sjunger starkt, ropar ut (belt out). Belting sjungs i den övre delen av bröstregistret. ”Det finns många metoder och synpunkter på vad belt är och hur det ska utföras. Enligt vissa metoder ska man inte ha sköldbrosktilt (vibrato) eller twang på en beltton, men jag anser att man kan ha både och – som du också kan höra på övningen belt där såväl vibrato som twang uppkommer i slutet av den förebildade frasen.

Övning: Upplyft ”mimi”

• Andas in en liten luftmängd så att du kan hålla struphuvudet högt.
• Känn dig stark i nacken och titta snett uppåt.
• Kläm överarmarna mot kroppen.
• Studsa lätt och näbbigt på de första stavelserna.
• Försök att ”twanga” tonen lite.

Lyssna på Belting nedan:

Growl
Growl betyder morra och låter som ett morrande. Growlsång förekommer mestadels i vissa hårdrocksgenrer men används i en annan variant i såväl soul, pop och jazz. Growl sjungs med högt lungtryck och i ett ganska lågt tonläge. Growl kan skapas i många nyanser det är dock viktigt att du inte growlar för starkt eller har för stort luftflöde. Testa vilken growlvariant du har fallenhet för genom att härma olika djur, situationer eller maskiner. ”Lejonmorr, hundskall, kurrande mage, bil med V8, traktor, flygplan, knirrande dörr, kurrande mage, häxa, drake och så vidare. Är det ett speciellt billjud som känns bäst eller är det möjligen sportbilen? Skapa ditt eget unika growlsound utifrån just detta.

Dist
Dist används inom både rock och hårdrock, som tillfälliga inslag eller genom hela låtar. Dist förekommer till skillnad från growl nästan alltid i höga tonlägen, med högt lungtryck. Detta leder till att struphuvudets delar ovanför stämbanden inkluderas i vibrationen. Distorsion är per definition något som är överstyrt, och även inom sång uppfattar man ljudet som överstyrt – det låter som om tonen ”spricker”. Det är viktigt att stämbandssvängningen har samma vibrationsmönster under hela disttonen. Med det menas att du ska varva falsettregister med bröstregister under en och samma distton.

Övning: Dist. När du sjunger med dist låter det som om tonen ”spricker”.

Lyssna på dist nedan:

Svänget
Frasering är ett av de mest luddiga inslagen i sångundervisningen. Alla dynamiska nyanser används och framförallt de rytmiska pauserna och accenterna. När du fraserar använder du hela din musikalitet och därför är det svårt att avgöra vad som gör vissa sångare så bra eftersom det är så många parametrar som samspelar.

Om du känner dig rytmiskt fri har du kommit en lång bit på vägen mot bättre frasering och därmed bli en bättre sångare. Att vara en ”svängig” sångare skänker guldkant åt helhetsintrycket. Tyvärr är detta med ”svänget” ofta eftersatt. Rytmen är den musikaliska grund man bygger harmonier och melodier på. I rock-, pop- och soulgenrerna, som ju delvis bygger på den afroamerikanska traditionen, är rytmen en huvudsaklig ingrediens. När afrikanska slavar fördes till den syd- och nordamerikanska kontinenten uppstod två olika inriktningar som båda är sprungna ur den afrikanska rytmtraditionen. De sydamerikanska slavarna spelade på diverse slagverk och kunde därigenom utveckla rytmen via instrument som conga och tamburin, och det har därför utvecklats komplexa instrumentala rytmer i latinamerikansk musik. På den nordamerikanska kontinenten förbjöds slavarna att använda instrument, vilket resulterade i att den rytmiska traditionen utvecklades inom sången istället. Arbetarsånger som byggde på ”call & response” var grunden till blues, och negro spirituals utvecklades till gospel. Ur detta har sedan de flesta rock-, pop- och soulstilar utvecklats med inslag från den engelska balladtraditionen, som via countrymusiken blandats med blues och resultatet blev rock. Gospeln togs ur kyrkan och blev soul och på det här sättet har det fortsatt fram till idag då stilarna är mångfacetterade och omöjliga att sätta etikett på.

Som jag nämnde tidigare får inget sångtekniskt stå i vägen för vår vilja och förmåga att uttrycka oss genom sången och utöver grundläggande rytmiska övningar kan det vara nyttigt men framförallt roligt att öva ghost notes.

Ghost notes
Ghost notes eller spöktoner används ofta av instrumentalister, framför allt trummisar. Det är små, percussiva anslag som spelas eller sjungs mellan de ordinarie tonerna. För gitarrister kan det vara ett anslag på en dämpad sträng och för trummisar ett extra och svagare utfört virvelslag. Signumet här är svagt. Sångare använder sig inte i lika stor utsträckning av ghost notes. Det kan bero på vana, förmåga eller på att det är slitsamt för rösten. En sjungen ghost note kan bestå av glottisstötar, (samma som när vi övade direkta ansatser) alltså när stämbanden går ihop direkt. Eller så kan du använda konsonantljud som exempelvis [t] eller [k]. Det är viktigt att man utför ghost notes med lätthet eftersom det annars kan leda till överdriven stämbandspress. Stämbanden smäller ihop, vilket kan leda till rösttrötthet. En sångare som använde ghost notes effektivt och som ett stilistiskt signum är Michael Jackson. Tajming och övriga rytmiska ingredienser är den grund på vilken du bygger ditt extra sväng med ghost notes.

Övning: Raka rör ”I don’t”.
I denna övning blandar vi ghost notes med ”vanliga” toner vilket gör den lite svårare. Det viktigaste är att få det rytmiskt och när det fungerar kan du försöka hamna hundra procent rätt i tonhöjd.

Lyssna på ghost notes nedan:

Studio tipsar:

Guiden som gör dig till bättre sångare - del 1/3
Guiden som gör dig till bättre sångare - del 2/3

Daniel Zangger Borch Daniel 
har, förutom att vara författare till Stora sångguiden, en karriär som sångare och sångcoach åt kända artister och deltagare i tv-program som Idol och X-Factor. Han är även doktor i populärmusiksång och har forskat kring röstens funktion inom populärmusikgenrerna. Han driver Voice Centre, som erbjuder enskild coachning, coachning i grupp samt inspelning av sång. (www.voicecentre.se).

I boken finns betydligt fler övningsexempel än i utdraget här bredvid. Dessutom ingår en cd-skiva med ett stort antal ljudexempel.

Läs mer om boken och beställ ditt eget exemplar: www.notpoolen.com