Guiden som gör dig till bättre sångare - del 1/3

Man brukar säga att ögonen är själens spegel. På samma sätt kan man säga att rösten är känslornas spegel! Varje uttryck färgas och varje känslotillstånd avspeglas genom rösten: den högljudda arga rösten, den jollrande rösten när man plutar med munnen och talar barnspråk, den kvittrande förälskade rösten och den darriga nervösa.

Musikbranschen ställer enormt höga krav på en sångare. Rösten ska helst vara outslitlig och stå pall för långa turnéer med intervjuer och representation, morgon-tv och nattliga gig. Många kombinerar arbete som sångare eller trubadur med att jobba som servitris eller lekledare, ofta i miljöer med torr luft.

Förståelsen för röstens begränsningar är ofta knapp, ibland obefintlig, bland dem som sångaren samarbetar med. Arrangörer, produktions- och skivbolag samt musikalregissörer borde ha förståelse för att en sångare behöver säga nej när en förkylning har tvingat rösten i försvarsställning.

Kropp och själ har en nära koppling; när själen mår bra är kroppen fri från spänningar och vice versa. Därför är det viktigt att se till att få balans mellan kropp och själ. För att kunna använda rösten på bästa sätt, krävs det att du får bukt med de negativa effekterna av stress. Avspänning och kroppsmedvetenhet i kombination med mental träning ökar chansen att prestera på topp.

Rösten är ett komplicerat instrument och det finns många teorier om vad som är rätt och fel i fråga om teknik och klangliga ideal, inte sällan beroende av vad den enskilda personen själv har för musikalisk erfarenhet, intresse och smak.

Våra skäl att sjunga är högst varierande. För en person kan det vara en nödvändig avkoppling i en stressig vardag, en annan vill till varje pris bli stjärna och för en tredje är det en sporadisk källa till glädje. För att förstå hur rösten fungerar kan man jämföra med kroppen i övrigt. Muskler, leder, ligament och nervsystem reagerar på aktivitet. Genom att aktivera en muskel blir den starkare, genom att överaktivera den blir den uttröttad.

Om en nervimpuls är nedsatt arbetar du på halvfart, snedbelastning resulterar i slitage och smärtor. För att vara sångare på heltid krävs att du övar upp teknik, stärker muskler, muskelfästen och dina nervimpulsers reaktionsförmåga på samma sätt som en elitidrottsman. Detta kräver daglig träning. Vill du använda rösten mera sporadiskt behövs endast en insats motsvarande en motionärs, alltså ett eller två pass per vecka. Springer man en mil kan man inte hålla ett hundrameterstempo, och sjunger man kan man inte sjunga i sitt översta tonläge en hel kväll. Värmer man inte upp kan man sträcka sig, stretchar man inte efteråt blir man stel. På samma sätt som med löpare, finns även både långdistansare och sprinters bland sångare. I detta ligger ingen värdering, men det är något du bör hålla i minnet när du ställer krav på din röst.

Sångteknik ska praktiseras vid instudering; vid framförandet ska tekniken sitta i ryggmärgen och all uppmärksamhet riktas mot uttrycket. Att vara sångtekniskt driven syftar endast till att öka förmågan att uttrycka sig rikare så ofta du önskar.

Eftersom forskningen kring sång i populärmusikgenrerna fortfarande är ny, florerar olika teorier och metoder om hur rösten fungerar och hur den ska tränas på bästa sätt. Internet ger tillgång till allt utan urskiljning, vilket gör att det är svårt att veta vad som är klokt och vad man bör undvika. Mitt tips är att om någon påstår att ett visst sound, en viss vokal eller en viss teknik alltid ska göras på ett särskilt sätt och att det gäller alla sångare – så ska du se upp. Vi är nämligen synnerligen unikt skapade i röstorganet. Det finns metoder i sångteknik som ofta fungerar, men långt ifrån alltid och för alla.

Det finns ett kluster av ”färdiga” sounds och röstkvalitéer: sob, cry, croon, edge, belting, twang, speech, neutral, falsetto, head voice, overdrive, curbing, metal, halvröst, fullröst, helröst och många fler. Dessa syftar ofta till att få en specifik klang och kan ibland duga som tillfällig lösning eller vara ett sätt att snabbt få till en viss inställning. Men vill du vara helt fri att ändra ditt sound och din frasering efter eget önskemål och låtens karaktär, bör du inte fastna i dessa utan lära dig att ändra ditt uttryck fritt, utan begränsningen av ett färdigt recept.

Sångtårtan
För att du lätt ska kunna få en översikt över de moment som ingår i utvecklandet av din röst, kan det vara en hjälp att dela upp röstmomenten i en ”sångtårta”.
Tårtan kan delas i tre delar:
– Ta hand om
– Teknik
– Tolkning

”Sångtårtan” består av tre bitar, som utgör basen för all sångträning.

All sångträning utgår från en eller flera av dessa tårtbitar. Du kan även vända på det hela: För att få en fri tolkning bör du ha bra teknik och för att öva upp din teknik måste du kunna ta hand om din röst. Träna de olika momenten jämsides. Det går inte att enbart träna teknik någon längre period utan att blanda in tolkning, och det skulle vara ofördelaktigt att endast tolka låtar och glömma bort teknikträningen. Det går inte heller att vare sig tolka låtar eller öva teknik om du inte tar hand om rösten

Ditt sångliga röst-id
Ditt sångliga röst-id (röst-identifikation) beror på hur just du ser ut i röstens olika delar. Din fysiologi, din morfologi, dina musikaliska influenser samt hur mycket du tränar din röst är dina grundpelare. Ditt röst-id har alltså en grundförutsättning men förändras sedan ständigt allt eftersom du utvecklar din sång. En eventuell benägenhet att sjunga extra starkt, kanske beroende på att du är en utåtriktad, aktiv och pratglad personlighet är en del av ditt röst-id. Du kanske ofta får twang i din ton eftersom delar i ditt struphuvud och svalg är utformade så. Kanske använder du ett stort vibrato, distar tonen hela tiden eller wailar i varje fras, om du är attraherad av musik där detta är idealet.

Om du är nybörjare tycker jag att du ska börja med att odla det du har fallenhet för, det som är din styrka. Det är oftast det som ger dig din unika röstkaraktär och ett karakteristiskt röst-id – det som får dig att sticka ut och som premieras av dina lyssnare. Ditt sångliga röst-id är i ständig förändring och det är du som leder den förändringen

Uppvärmningen
Forskningen har svårt att entydigt visa huruvida rösten behöver värmas upp eller inte, men de flesta röstprofessionella är eniga om att det är nödvändigt för att kunna använda rösten på bästa sätt under lång tid. Vissa sångare inom rock, pop och soul hyser tyvärr en viss skepsis mot att värma upp, men man kan göra en jämförelse med annan fysisk aktivitet. Det finns inte många idrottare som inte värmer upp inför en tävling. Även den vanlige motionären har lärt sig att värma upp innan joggingturen eller aerobicspasset. Konsekvenserna av en utebliven uppvärmning kan bli sträckningar, bristningar eller smärtsamma led- och muskelproblem. Sångare bör träna och sköta sin röst på samma sätt som en idrottsman tar hand om sin kropp. Rösten tas ofta för given, den ska bara finnas där och helst vara i toppform närhelst det önskas!

Uppvärmning av rösten tunnar också ut eventuellt segt slem och gör att du sänker tröskeln för att åstadkomma en ton. Du behöver då inte forcera rösten och därigenom riskera röstskada, eller bli utsliten redan i början av repet eller giget. Uppvärmningen ger även snabbare nervöverföring vilket innebär att du blir bättre på att styra och korrigera tonhöjd, tonstyrka och allmän röstteknik.

Uppvärmning och förberedelse inkluderar också att hitta personliga strategier och ritualer för att kunna ge sitt yttersta i en sångsituation. Det kan vara att testa röstens dagsform på olika sätt: leta sound, äta frukt, halstabletter eller tugga tuggummi, dricka honungsvatten eller gå igenom texter och mellansnack. Vissa sångare föredrar att vara för sig själva stunden innan ett framträdande, andra får kraft av att känna närvaron av andra.

Att sjunga upp
Påfrestningarna på rösten varierar från dag till dag beroende på om du brukar rösten rikligt (konsert, repetition) eller inte alls. Det är därför svårt att ge generella regler för hur uppsjungningen ska gå till, hur lång tid den tar och när den bör äga rum i förhållande till sångtillfället. Det finns olika tumregler att tillgå som kan vara till hjälp i sökandet efter den egna optimala uppsjungningsstrategin. Exempelvis: ”kort sånginsats – lång uppsjungning, lång sånginsats – kort uppsjungning” eller ”sluta alltid uppsjungningen med en övning som går uppifrån och ned”. Det är också viktigt att inte sjunga starkare eller högre än rösten är uppsjungen till. Att sjunga starkt är det sista som inträffar i en uppsjungning.

Jag rekommenderar att uppsjungningen utförs i god tid före själva sångtillfället och att den bör vara klar ca 20 minuter innan. Detta för att stämbanden och övriga struphuvudsmuskler ska få vila innan det är dags för konsert. Även här kan du jämföra med idrottare; de flesta värmer upp någon timme innan en tävling och använder resten av tiden till stretchövningar och mental förberedelse.

Vi ska prova en övning som jag anser utgör en bra grund för uppsjungningen utan att rösten ”slits ned”. Övningen består av ljud som åstadkoms genom att man skapar en extra förträngning för luften. Stämbanden avlastas, när vi skapar en extra förträngning med hjälp av läppar och tunga.

Övning: Universal-verktyg B
Forma käken till ett underbett, skjut fram underläppen och brumma som en bil. Det kan underlätta om du känner dig ”bred i nacken som en kobra” och håller med fingrarna tre centimeter snett ovanför mungiporna tills du behärskar tekniken. Denna övning utförs glissando.

Om du inte får läpparna att vibrera eller om de upphör att vibrera, beror det oftast på att någonting är fel i balansen mellan trycket från mag- och revbensmusklerna och avspänningen i läppar, kind eller tunga. Man kan säga att ju långsammare du lyckas få läpparna att vibrera, desto bättre samarbetar andningen och artikulationen.

Övningen ”Universalverktyg B” utförs utan glissando.

Kom ihåg!
– Om du sjunger varje dag går det fortare att komma igång; sjunger du mera sporadiskt tar det längre tid.
– Gör alla övningarna i svag nyans, utan att tonen upphör. Se upp med spänningar.
– Dela gärna uppsjungningen i två etapper med några minuters mellanrum med röstvila.
– Blir du rösttrött när du sjunger upp, gör du fel. Några varningstecken för rösttrötthet kan vara: molande värk i halsen, rethosta eller att rösten börjar låta spräckt.

Det är naturligt att det rosslar lite grann, när det börjar lossna slem. Harkla inte, utan drick lite vatten och fortsätt sedan uppsjungningen mjukt.

Att sjunga in 
Att sjunga in får inte förväxlas med att sjunga upp. Jag anser att dessa två inslag har olika syften och bör göras med två olika metoder. Behovet av att sjunga upp har vi redan gått igenom grundligt och det är angeläget för alla sångare. Att sjunga in behöver däremot inte alla. När du sjunger in, kan det vara för att du vill hitta inställningar i röstens delar, som ger det sound du vill ha eller för att förvissa dig om att alla tonhöjder och nyanser verkligen finns där för dagen.

Sångare som använder sin röst professionellt och vid flera tillfällen per vecka behöver oftast sjunga upp, men sällan sjunga in. Arbetar man mycket med sin röst, blir man säker på hur man ställer in rösten för olika sound. Det sker med muskelminnet och på bråkdelen av en sekund.

Andningen – kraften
Andningen är röstens gaspedal. Här skapas det nödvändiga luftflöde och det lungtryck som krävs för att försätta stämbanden i vibration. Det är absolut nödvändigt att ha god andningskontroll. Andningen är ett av de absolut viktigaste styrmedel en sångare har. Genom att skaffa dig en god andningsstrategi, kan du leverera ett välanpassat luftflöde och lungtryck till struphuvudets muskler. Att ha en god andningsstrategi anses också vara en förutsättning för att hålla rösten i god kondition för livslång sångglädje, oavsett hur du avser att bruka rösten och vilka genrer du väljer.

Det viktiga stödet
Stöd! Magstöd! Sjung med magen! Ut med magen! In med magen! Vidga bröstkorgen! Det finns många uttryck för den muskelaktivitet som sångare utövar i syfte att kontrollera lungtrycket. Att vara stark i de inre bukmusklerna (Transversus abdominis, internal oblique) som används för vår kroppsstabilitet är extra viktigt eftersom de är de första att träda in när du börjar stabilisera (stödja) din ton. Men det finns ett överordnat honnörsord: Balans! 

En ganska vanlig missuppfattning när det gäller stöd är att man ska vara stenhård i magmusklerna och ta i! I verkligheten handlar det mer om kontroll, och som med all teknik så krävs det en större ansträngning i början än senare när man blivit van och vältränad.

För att andningen ska verka som stöd, måste den servera exakt rätt tryck till struphuvudet i förhållande till önskad ton. Alltför stark muskelaktivitet stjälper mer än hjälper och kan därmed inte betraktas som ett stöd. Likaså om spänningen i struphuvudet blir stor på grund av för svag muskelaktivitet i andningsapparaten. Stöd ska vara en hjälp, och när du kontrollerar din andning kan den vara ett stöd för struphuvudet. Därför skulle man kunna säga att stöd är kontrollerad andning.

Många fällor att fastna i
En annan synpunkt på stöd kan vara att man i stort sett vill använda en del av inandningsaktiviteterna även vid utandning. I gommen och svalget, likaväl som i bröstkorg och diafragma, kan det alltså kännas som ett stöd att bibehålla inandningsmusklerna aktiverade när man sjunger. Det finns många fällor att fastna i när det gäller stöd och andning, men den vanligaste är nog att man tar i för mycket när man sjunger. Om du levererar ett för starkt lungtryck till struphuvudet, får stämbanden kämpa med att hålla tillbaka en del av lungtrycket, samtidigt som de ska producera tonen. Det gör rösten pressad och du blir rösttrött.

Det är också vanligt att inte vilja låta magen puta ut av estetiska skäl, men här gäller det att släppa all fåfänga och sätta teknikträningen i första rummet. Strategin bör alltså vara att skapa ett balanserat lungtryck i förhållande till den ton du önskar åstadkomma. Eftersom stämbanden successivt blir stelare allt eftersom du sjunger högre så kräver det ett gradvis högre lungtryck. Det krävs alltså mera stöd, på en hög stark ton än en lägre, svagare ton.

Att vara avspänd i axlarna är den viktigaste parametern vid all andningsträning. Detta leder nämligen oftast till att vi spänner av i övrig andningsmuskulatur och därigenom kan vi fokusera på balansen mellan inandning-utandning, luftflöde-lungtryck.

Fysisk träning som ger muskelstyrka i lagom dos och bra kondition är enbart av godo för andningen. Musklerna hjälper dig att bibehålla den goda hållning som är grundpelaren i stödet, samtidigt som konditionen ökar din syreupptagningsförmåga. (Detta bör dock inte utföras samma dag som ett viktigt sånguppdrag).

Övning - Tvättbräda ’vah’
Denna övning utförs med ett kort tonande ’v’ före vokalen. Det är viktigt att du hinner spänna av i andningsmusklerna mellan varje ton.

Slappna av i andningsmusklerna mellan varje ton när du gör denna övning.Studio tipsar:

Guiden som gör dig till bättre sångare - del 2/3
Daniel Zangger Borch
Daniel har, förutom att vara författare till Stora sångguiden, en karriär som sångare och sångcoach åt kända artister och deltagare i tv-program som Idol och X-Factor. Han är även doktor i populärmusiksång och har forskat kring röstens funktion inom populärmusikgenrerna. Han driver Voice Centre, som erbjuder enskild coachning, coachning i grupp samt inspelning av sång. (www.voicecentre.se).

I boken finns betydligt fler övningsexempel än i utdraget här bredvid. Dessutom ingår en cd-skiva med ett stort antal ljudexempel.

Läs mer om boken och beställ ditt eget exemplar: www.notpoolen.com

Artikeln är tidigare publicerad i Studio 11-2012