Guide: Bästa klassiska trummaskinerna genom tiderna

Trummaskinerna är listade i bokstavsordning efter tillverkarnamn. Priserna som anges i guiden kan snabbt förändras och dessutom vara väldigt olika beroende på produktens skick. Så även om vi angett cirkapriser tagna från Ebay, så föreslår vi att du själv kollar in dagsaktuella priser via Ebay.com, Vend.se eller andra sajter.

Boss – DR-110 Dr. Rhythm

DR-110 Dr. Rhythm.

Det ska erkännas att det här med att tipsa om klassiska analoga trummaskiner innebär något av en brottningsmatch för den inre moralen. För oavsett hur ikoniska och tidlösa de än är kostar de nästan alltid en mindre förmögenhet och alltså inte är mycket till ”tips” för gemene man. 

Men bara nästan. 1983 släppte Boss (som ingår i Rolandkoncernen) sin DR-110 Dr. Rhythm. Den ser kanske inte mycket ut för världen, men förutom att den i funktioner räknat innebar ett rejält skutt uppåt jämfört med föregångaren DR-55 (tillika Sisters of Mercys trummis ”Doktor Avalanche”), att den kom att bli DR-seriens sista trummaskin som byggde på analog syntes, så är DR-110:an en trummaskin från de klassiska analogåren du faktiskt med stor sannolikhet har råd med. 

Tillverkare: Boss
Produkt: DR-110 Dr. Rhythm
Lanserad: 1983
Pris: 1 700 kr - 3 500 kr. (Ebay. Pris beroende på skick)

Eko Corporation – ComputeRhythm

EComputeRhythm. Bild: Wikipedia.

Game changer. Det är nog det minsta man kan säga om italienska Eko Corporations – betydligt mer kända för sina gitarrer – Computerhythm från 1972. Med den fick musiker för första gången möjligheten att skapa sina egna rytmer, dessutom med ett för tiden revolutionerande gränssnitt: sex rader, ett instrument per rad, och 16 knappar per rad (precis, en stepsequencer).

Lika revolutionerande var inte ljuden men ändå tillräckligt trevliga för att syntfantomen Jean-Michel Jarre skulle använda dem på sina två första album Oxygene och Equinoxe. 

Lite kul trivia är att Computerhythms futuristiska design gjorde den nästan mer populär hos filmskapare än hos musiker. Ett exemplar dyker till exempel upp i italienska B-scifi-rullen Anno Zero (1977) där det används som kontrollpanel på ett rymdskepp. 

Av någon anledning föll konsumenterna inte direkt pladask för apparaten. Färre än 20 exemplar sägs ha tillverkats och endast 15 ska ha överlevt till idag. Vilket betyder att du med stor sannolikhet kommer att behöva hosta upp en massa kosing om du vill ha en.

Tillverkare: Eko Corporation
Produkt: ComputeRhythm
Lanserad: 1972
Pris: Finner ej pris i skrivande stund

Henry Cowell och Leon Theremin – Rhythmicon (Polyrhythmophone)

Rhythmicon. Bild: Wikipedia.

Någon måste vara först. Och i trummaskinernas värld är det svårt att hitta något som är mer först än Rhythmicon (eller ”polyrhythmophone”, som det officiella namnet löd) från 1931. Som ska erkännas inte har sådär jättemycket gemensamt med det vi vanligtvis menar när vi pratar trummaskiner. Istället för ett klassiskt beat ger Rhythmicon ifrån sig något som bäst kan beskrivas som en orkester med tjattrande ankor. Som har svårt att hålla takten. Och som inte vet om de ska låta som en trumma eller som ett dragspel. 

Samtidigt var det en låda ur vilken man fick ut rytmer, och det på ett högst analogt sätt, om än med hjälp av snurrande hjul och fotoreceptorer snarare än resistorer och transistorer. Så nog har den sin givna plats i analogtrummaskinernas historia (om inte annat som kuriosa).

Tillverkare: Henry Cowell och Leon Theremin
Produkt: Rhythmicon (Polyrhythmophone)
Pris: Finner ej pris i skrivande stund
Lanserad: 1931
Video: Leon Theremin’s Rhythmicon played by Andrei Smirnov | Loop

Korg – Minipops 7

Minipops 7. Bild: Wikipedia.

På plussidan: hög gullfaktor. På minussidan: tidstypiskt begränsad. Med Korgs Minipops 7 får du visserligen 15 finfina ljud (varav tre kan mixas tack vare varsin dedikerad fader), 20 förinställda rytmer (waltz, bossa nova, tango, etc.) men möjlighet att ändra i princip ingenting utöver volym, balans och tempo.

Vad gäller programmering (snarare ”programmering”) når du vägs ände redan vid byte av rytm och det i och för sig oväntat roliga i att trycka ned två eller fler rytmknappar samtidigt för en äkta retro-rytm-mashup (det var förresten just så Jean-Michel Jarre fick till rytmen till veloursyntklassikern Oxygene, Part II). Den som är händig med lödkolven kan å andra sidan alltid ge sig in i Minipopsens innanmäte för att där tweaka både individuella ljud eller hänvisa dem till separata utgångar.

PS. 1976 släppte Korg sin sista Minipopsmodell, 120:an, men det är 1973 års Minipops 7 som är grejen (läs: har helt unika ljud som inte finns i de andra Minipopsmodellerna)!

Tillverkare: Korg
Produkt: Minipops 7
Lanserad: 1966
Pris: 6 300 kr - 17 000 kr. (Ebay. Pris beroende på skick)

Korg – Rhythm 55 (KR-55)

Rhythm 55 (KR-55). Bild: Wikipedia.

Tre år efter sista uppdateringen av Korgs Minipopsserie var det dags för Korg att komma med något nytt. Resultatet: KR-55 – större, starkare och företagets mest avancerade rytmbox någonsin.

Det kan låta som ett misslyckande att Korg sju år efter att Eko Corporation visade vägen med sin programmerbara ComputeRhythm fortfarande bara erbjöd sina kunder förinställda rytmer (48 stycken, närmare bestämt). Å andra sidan har KR-55:an separata volymreglage för varje ljud, för övrigt av högsta klass, vilket ger dig möjlighet att vara någorlunda kreativ. 

Vill du höra vad maskinen är kapabel till är Depeche Modes debutalbum Speak & Spell ett bra tips. Förutom kicken, som bandet rattade fram ur en ARP-2600, är det Korgs KR-55 kompar hela kalaset.

Tillverkare: Korg
Produkt: Rhythm 55 (KR-55)
Lanserad: 1979
Pris: Ca 4 000 kr - 6 000 kr. (Ebay. Pris beroende på skick)

PAiA – Programmable Drum Set
Programmable Drum Set.

Ibland listas Paias Programmable Drum Set (PDS) från 1975 som den första programmerbara trummaskinen. Det var den inte (den innovationen stod Ekos Computerhythm från 1972 för). Vad den däremot var först i världen med att erbjuda var tryckkänsliga kontroller, vilket tillsammans med det låga priset – den levererades som en byggsats och kunde därför säljas för en bråkdel av priset som andra tillverkare tog för sina instrument – gjorde att maskinen ändå höll sig het och relevant i sisådär ett år – tills konkurrenterna började släppa apparater som var bättre och enklare.

En av dem som hann falla för PDS var Peter Gabriel som lät trummaskinen stå för grundpulsen i ”Biko”, artistens hyllning till den mördade sydafrikanske icke-våldsaktivisten Stephen Biko.

Totalt såldes några tusen exemplar av PDS Set fram till att serien lades ned 1983. Dessvärre sägs en del av chipen inne i lådan ha ett bäst före-datum på mindre än 20 år, så det lär bli svårt att hitta ett exemplar som fungerar.

Tillverkare: PAiA Electronics
Produkt: Programmable Drum Set
Lanserad: 1975
Pris: Finner ej pris i skrivande stund

Roland – CR-78 CompuRhythm

CR-78 CompuRhythm. Bild: Vintage Synth Explorer.

Nu börjar vi snacka! Okej, Rolands CR-78 CompuRhythm från 1978 är precis som Korgs Minipops-serie i grund och botten ”bara” en rytmbox, men dess fyra minnesplatser (vid sidan av de 30 förinställda) för egna skapelser gör att den med nöd och näppe ändå kvalar in som programmerbar trummaskin och alltså erbjuder lite kreativt utrymme via en primitiv och tålamodskrävande stepsequencer.

Precis som hos Korgs Minipops kan du mixa två rytmer genom att trycka ned bägge knapparna samtidigt (om du vill veta hur Blondie hittade introt till ”Heart of Glass” kan du testa att välja ”Mambo” och ”Beguine”) eller mixa ett urval av ljuden via en egen sektion med faders. Från Minipops 120 har Roland till sin CR-78 lånat möjligheten att lägga fills, vilket du hör ett exempel på i introt till OMD:s ”Enola Gay”. Vill du höra fler klassiska inspelningar där CR-78:an har en framträdande roll föreslår vi Ultravox ”Vienna” och Phil Collins ”In The Air Tonight”.

Produkt: CR-78 CompuRhythm
Tillverkare: Roland
Lanserad: 1978
Pris: Ca 31 470 kr. (Ebay)

Roland – TR-606 Drumatix

TR-606 Drumatix.

Det är svårt att komma runt Roland när man pratar klassiska analoga trummaskiner så här kommer ännu en av deras skapelser. TR-606 kom ut 1981 och var tänkt som ett komplement till acidhouseklassikern TB-303 (vilket är svårt att missa när maskinerna ställs bredvid varandra). Ingenjörerna på Roland såg framför sig att en ensam gitarrist eller annan instrumentalist skulle använda 303:an och 606:an tillsammans som kompsektion att öva till.

Ack så fel de tänkte (än en gång – mer om det längre ned). Idag är 606:an nästan lika ikonisk som de namnkunnigare kusinerna TR-808 och TR-909 och har använts av mängder med artister. En exempel är Daft Punk, som tidigt i karriären alltid släpade med ett exemplar till sitt liveset. Ett annat är Steve Albini, som enligt egen utsago brukade gå runt med sin 606:a på stan och lyssna på sina rytmer för att avgöra om de var bra nog att stå på egna ben.

Tillverkare: Roland
Produkt: TR-606 Drumatix
Lanserad: 1982
Pris: Ca 5 000 kr - 8 500 kr. (Ebay. Pris beroende på skick)

Roland – TR-808 Rhythm Composer

TR-808 Rhythm Composer. Bild: Wikipedia.

Två fel gör inte ett rätt, brukar det ju heta. Den som myntade uttrycket måste helt ha missat historien bakom Rolands klassiker TR-808. När den släpptes ut på marknaden 1980 var det få som brydde sig om den. ”För enkel och för syntetisk” löd omdömet från recensenterna. Om det finns bara en sak att säga: Epic fail!

Idag är 808:an inte bara en legendarisk trummaskin, utan ett av de mest ikoniska musikinstrumenten någonsin. Utan den hade hiphop låtit helt annorlunda, liksom electro, house och techno. Ironiskt nog var det just det enkla och syntetiska (inte minst de billiga, brusiga transistorer som bidrog till 808:ans futuristiska ljud) som artister och producenter till slut föll för (och kanske också det faktum att ruttna försäljningssiffror gjorde att den rasade i pris). 

Att lista alla fantastiska låtar som drivs framåt av en 808 skulle kräva ett specialnummer av Studio, så vi nöjer oss med att tipsa om Marvin Gayes ”Sexual Healing”, Afrika Bambaataas ”Planet Rock”, Drakes ”God’s Plan”, Whitney Houstons ”I Wanna Dance With Somebody”, Kanye Wests ”Love Lockdown” och – för finsmakaren – Drexciyas ”Andreaen Sand Dunes”. 

Tillverkare: Roland
Produkt: TR-808 Rhythm Composer
Lanserad: 1981
Pris: Ca 57 700 kr - 113 600 kr. (Ebay. Pris beroende på skick)

Roland – TR-909 Rhythm Composer

TR-909 Rhythm Composer.

Unds-unds-unds-unds. Visst hör du vart vi är på väg? Precis, ned i en mörk betongkällare med händerna upp i luften på väg in i sena morgonen med en TR-909, trummaskinen som kanske inte skapade någon musikgenre på egen hand, men som hjälpte en del sådana att lägga i inte bara en, utan femtielva extra växlar, och som idag, exakt 40 år efter lanseringen, torde vara de analoga trummaskinernas okrönta både konung och drottning.

Precis som med föregångaren TR-808 lyckades tillverkaren Roland med sin marknadsföring av 909:an helt missförstå vad folket ville ha och redan 1985, två år efter lanseringen, gjorde usla försäljningssiffror att serien lades ned. Vilket precis som med 808:an gjorde att unga musiker med begränsad köpkraft men med framtiden i kikarsiktet började experimentera med de 909:or som ingen ville ha och därför blev överkomliga att köpa.

Först ut var Kanadas industrilegendarer Skinny Puppy som lät en 909:a driva debuten ”Remission”. Vem som kom efter har vi ingen aning, men om det är klassiska hits med 909:ans särskilda id du är ute är det bara att välja och vraka. Technotronics ”Pump up the Jam” är en. Bjorks ”Hunter” en annan. Random låt från Daft Punks debutalbum förstås. Madonnas ”Vogue”. Orbitals ”Halcyon On and On”. Robin S ”Show Me Love”. Adamskis ”Killer”. Kernkraft 400:s ”Zombie Nation”. Pet Shop Boys ”Go West”. The Beloved ”Sweet Harmony”. Mic drop!

Tillverkare: Roland
Produkt: TR-909 Rhythm Composer
Lanserad: 1984
Pris: Ca 83 000 kr. (Ebay. Pris beroende på skick)

Läs mer:
Samtliga guider över de bästa studioprodukterna och pluggarna >