5 steg som förbättrar din låt

Bild: Pixabay

Om du känner dig nöjd och stolt så är du förälskad i din egen skapelse. Och när man är förälskad så ser man som bekant inte några skavanker eller fel. Följ de här stegen för att förbättra din låt, och kolla om den håller när du granskar din förälskelse med kritiska öron.

1. Vila
Försök glömma din darling, låt sången vila i minst tre dagar, gärna en vecka.

2. Gå igenom låtstruktur och dynamik
Lägg orden åt sidan och lyssna först bara på hur energin i musiken böljar.

En riktigt bra låt drar ditt intresse in i låten med en stark start och håller ditt intresse kvar genom att den böljar dynamiskt mellan höjdpunkter och dalar, och genom att den balanserar mellan det förutsägbara och det som överraskar.

Gör ett schema över delarna i låten utmed en linje: intro, vers, refräng och så vidare. Markera med kurvor hur energin böljar. Det normala är att det finns tre eller fyra energicykler i varje låt.

Finns det tydliga höjdpunkter i energin? Om du har ritat en energikurva som ser ut som under "Otillräcklig dynamik" nedan, är det troligt att du behöver skapa en större kontrast mellan till exempel vers och refräng.

Bra dynamik

Otillräcklig dynamik

Det vanliga är att verserna har lägre intensitet och mindre komplicerad melodi för att lyssnaren ska kunna fokusera på texten, och att refrängerna har en stegrad intensitet. Det kan åstadkommas till exempel genom att melodin ligger högre upp i tonhöjd, att det finns större melodiska språng, en mer intensiv rytmisering, en annan rytm i ackordväxlingen och/eller andra ackord än i versen.

Låtens så kallade hook eller krok, det man kommer ihåg efter att ha hört den för första gången, brukar finnas i refrängen. Där är det också vanligt att låtens titel återfinns. Refrängen är låtens återkommande centrum, och det är viktigt att den är så stark att den tål att repeteras flera gånger, och att den skiljer sig från verserna.

Introt och första versen är viktiga, det är där du sätter tonen, skapar stämning och väcker förväntan.

Finns det kontrast mellan låtens olika delar? Om inte, kan din låt sakna nödvändig dynamik och uppfattas som monoton och långtråkig. Om du vill upprepa refrängen en extra gång på slutet är tricket oftast att lägga till en brygga, en del som skiljer sig musikaliskt till exempel genom att gå i moll om sången tidigare gått i dur. Bryggans syfte är att överraska med ny energi, en annan rytmisering, andra harmonier, för att det ska kännas fräscht att komma tillbaka till refrängen igen.

Låtens olika delar ska flyta naturligt in i varandra. Om en övergång från vers till refräng känns onaturlig kanske du behöver lägga till ett så kallat prechorus eller en förrefräng, vars syfte är att tydligt förbereda för refrängen.

3. Arbeta med texten
Renskriv din text på dator och skriv ut den. Läs den som text utan att lyssna på musiken.

Om berättarrösten, tidsramen eller scenen ändras under sångens gång är det viktigt att detta är logiskt och begripligt för den som lyssnar.

Du kan också pröva att ändra berättarperspektiv för att se om detta förbättrar sången. Den berättarröst som kommer lyssnaren allra närmast brukar vara första person, jag, i kombination med andra person, du direkt tilltal. Lyssnaren upplever det då som om den som sjunger själv har upplevt det den berättar om, och om han eller hon sjunger till ett du så känner sig lyssnaren direkt tilltalad. Tredje person, han/hon, ger mer distans och lämpar sig bäst i berättelsesånger. Prova dig fram.

När det gäller tidsramen brukar nutid bli starkast för den som lyssnar, dåtid lämpar sig bäst när du berättar en historia om något som hänt. Framtid är den ovanligaste tidsramen.

Har sången samma språkbruk rakt igenom? Använder du ett vardagligt språk eller ett mer poetiskt? Ofta är talspråket bäst, det blir konstigt att använda uttryck eller ord i en text som du inte normalt skulle göra. Är texten mer poetisk och metaforisk kan du inte tillämpa den här regeln strikt, men försök hålla dig till samma språkliga ton rakt igenom låten.

Beskriv dina egna unika upplevelser. Utgå gärna från sinnena syn, hörsel, känsel, inre kroppsförnimmelse, doft och smak. Speciellt när det rör sig om de stora slitna orden som till exempel kärlek. I en sång om en kärlekshistoria som tagit slut sjunger Lena Killgren: "Jag tänker på dig, en smak av honung i min mun". Direkt förflyttas lyssnaren till minnet av en sensuell kärleksupplevelse och alla i publiken suckar och vet hur det känns att sakna en sådan passion ...

Välj det specifika (äpple) framför det generella (frukt). Välj det konkreta (”snödroppar tittar fram i snöslasket”) framför det abstrakta (”våren är på väg”). Leta efter de specifika namnen. Skriv inte "blomman var så vacker", använd namnet på en specifik blomma som kanske i sig förmedlar något. Det är skillnad mellan en lilja och en maskros.

Ordet vacker är allmängiltigt – vad är vackert för just dig? Beskriv det så blir det en bra sångtext. I en sång ska vi på ett litet utrymme hinna säga mycket. Ju mer konkreta och specifika vi är desto mer engagerande och trovärdig blir texten.

Berättar varje ny vers något nytt, ger den ny information eller en ny belysning åt refrängen? Varje vers bör tillföra något nytt eller föra handlingen vidare, men om du kretsar runt ett känslomässigt tema snarare än att du berättar en historia, är det ibland svårt att ge nytt innehåll åt varje vers. Begreppet "second verse hell" belyser hur svårt det ibland kan kännas att få till en lika bra andra vers som den första.

Ett sätt att utveckla temat är att inkludera motsatsord eller fraser som innehåller motsatser. Till exempel "en kärlek med taggar". I själva motsättningen finns det ofta mer dramatik och historier att utveckla. Har du skrivit i första person kan du i stället hitta på en person som upplever det du upplever och ge henne/honom en karaktär, ett livsöde, ett temperament, ett utseende. Genom metoden att samla mer material associera fritt och skriva saker som relaterar till temat utan att direkt skriva vidare på själva sången kan du hitta nya fraser att använda.

Variera rimflätningen. En text blir ofta starkare om du har olika rimflätning i de olika delarna. I verserna, som förmedlar mycket information, brukar det passa med mindre tät rimflätning, medan refrängen ofta blir ännu mer catchy om du rimmar på varje rad.

4. Hitta samspelet mellan text och musik
Lyssna på sången i sin helhet. Melodin bör helst följa ordens inneboende melodi och rytm. Om du säger frasen och lyssnar på rytmik, betoning, pauser, eftertryck så bör musiken också spegla detta. Helst ska det finnas en ton på varje stavelse, annars finns det risk för att text och musik inte känns som om de hör ihop.

5. Få respons på det du har gjort
Presentera din sång för en välvillig och gärna kunnig lyssnare vars musiksmak du respekterar. Be att få konstruktiv kritik och praktiska tips om hur han/hon skulle ha gjort för att förbättra låten.

I serien:

1. Gör din första låt i 6 steg
2. 5 steg som förbättrar din låt (denna)
3. Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1
4. Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2
5. Så hittar du ämnen till dina låtar
6. Så hittar du rytmen i texten
7. Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar
8. Co-writing – så skriver du låtar med andra
9. Tricken som får dig att växa som låtskrivare
10. Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

Om artikelförfattaren
Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se

Uppdaterat 2020-12-11: Boken finns även att köpa digitalt här på Studio: